Ledare Tidöavtalet drabbar alla, även de LO-väljare som gått till SD, och det kommer inte hjälpa S att triangulera mer. 

Stödet för Socialdemokraterna bland LO-förbundens medlemmar fortsätter att minska, det visar SCB:s partisympatiundersökning som publicerades den 7 december.

Det är sedan länge färre än hälften som uppger att de röstar på Socialdemokraterna. Andelen gick under hälften för första gången i SCB:s mätning av partisympatierna i november 2014, efter valet några månader tidigare det året. Sedan dess har nedgången fortsatt. 39 procent av medlemmar i ett LO-förbund angav för SCB att de skulle rösta på Socialdemokraterna i november 2015, i november 2018 hade andelen minskat till 38 procent, och nu i november 2022 uppgav bara 37,1 procent att de skulle rösta S om det var val idag.

Samtidigt har stödet för Sverigedemokraterna ökat i samma grupp, från 13 procent 2014 till 27,2 procent i november 2022.

S har velat framstå som ett parti som har minst lika stram migrationspolitik som andra partier 

Att SD ökar sitt stöd bland arbetarväljare har stressat Socialdemokraterna sedan 2010-talets början. Ändå har S inte hittat någon fungerande strategi. Inte för att stoppa blödningen, och inte heller för att vinna tillbaka tidigare socialdemokratiska väljare från SD.

Ett partis framgång i opinionen och i valen beror på minst två olika faktorer. Dels måste partiet ha högt förtroende i sakfrågor, dels måste väljarna tycka att dessa sakfrågor är viktiga, och prioritera dem framför andra. Det finns flera strategier för att försöka påverka hur väljarna prioriterar. Partier som har högt förtroende i en viss fråga försöker så klart få upp den på dagordningen (det klassiska exemplet är SD som försöker få allt att handla om invandring). En strategi för att få väljarna att istället prioritera ned en fråga är att triangulera den: att lägga sig så nära andra partier som möjligt, och skicka ut budskapet: vi tycker alla typ lika om den här frågan, bry dig inte om den, valet handlar om något annat.

De senaste åren har Socialdemokraternas strategi, som alltså har misslyckats med att minska stödet för SD, fokuserat på att triangulera SD. Det har resulterat i en sorglig rad av positionsförflyttningar i repressiv riktning. S har velat framstå som ett parti som har minst lika stram migrationspolitik som andra partier, inklusive SD. De senaste årens paradigmskifte i migrationspolitiken? Det genomförde vi, som Magdalena Andersson sa apropå Tidöavtalets repressiva invandringspolitik.

Målet har varit att försöka flytta fokus från migrationsfrågorna till frågor där Socialdemokraterna har högre förtroende. Som välfärd och jämlikhet.

De danska socialdemokraterna har gjort något rätt, hävdar den socialdemokratiska idétidskriften Tidens chefredaktör Payam Moula. ”De finns till för vanligt folk”.

Tidöavtalets övervaknings- och deportationspolitik gör det tydligare än någonsin att migrationsfrågorna handlar om vanligt folk. Det är vanligt folks välfärd och jämlikhet som står på spel.

Inte bara för att invandrare numera är så vanliga. I dag är två miljoner svenskar födda utomlands. I Stockholm handlar det en tredjedel av befolkningen, i Göteborg 26 procent, i Malmö 22 procent. Nej, de där sakerna står på spel framförallt för att politiken som läggs fram i Tidöavtalet kommer att påverka alla. Alla som inte vill vara delaktiga i det angiverisamhälle som den föreslagna ”anmälningsplikten” innebär. Alla som inte vill jobba på en arbetsmarknad där hundratusentals människors allt osäkrare villkor pressar ner arbetsvillkor och löner. Alla som inte vill leva i det slutna, misstänksamma, fördomsfulla samhälle som Tidöavtalet skriver fram. Vanligt, hederligt folk. De förtjänar ett parti.