V:s krav på sextimmars arbetsdag får kalla handen av facket

Arbetstidsförkortning I flera länder tar staten initiativ till att införa kortare arbetsvecka. I Sverige är det endast Vänsterpartiet som aktivt driver frågan. Men facket tycker inte att det ska vara en fråga för politiken.

Flera länder visar intresse för en förkortad arbetsvecka, däribland Skottland, Spanien, Japan och Nya Zeeland. På Island arbetar i dag 85 procent av befolkningen fyradagars vecka med full lön, rapporterar Dagens Industri. Men i Sverige är det endast Vänsterpartiet som år efter år lämnar in en motion till riksdagen om att förkorta arbetstiden till sex timmar i stället för åtta.

– Det vi driver är att det ska tillsättas en utredning. Vi tänker oss att det ska börja i olika sektorer och inte implementeras överallt på en gång, säger Vänsterpartiets riksdagsledamot Ciczie Weidby.

Arbetstidsförkortning har prövats på flera håll runt om i landet, med blandade resultat. I Göteborgs stad erbjuds anställda att gå ned i arbetstid, men utan bibehållen lön. De som valt att arbeta mindre upplever bättre hälsa och mindre stress, men större oro över ekonomin.

I Ljusdal 2018 prövades sjutimmars arbetsdag med bibehållen lön för socialsekreterare inom individ- och familjeomsorg. Personalen upplevde mindre stress och stannade i större utsträckning kvar, vilket ledde till mindre behov av att hyra in dyra konsulter. Resultatet ledde till att försöket blev permanent, rapporterar tidningen Syre.

Ciczie Weidby menar att det är dags att sänka arbetstiden för alla, och att det inom flera sektorer är många som är sjuka och drabbas av hög arbetsbelastning. Att jobba några färre timmar i veckan tror Vänsterpartiet skulle leda till minskad ohälsa och öka jämställdheten. 

– Schemana skulle ganska ofta fungera bättre om arbetspassen var lite kortare. Det är svårt att få folk till branscher där det inte är heltidsnorm nu. Inom handeln är det omöjligt att få heltidstjänst om du inte är butikschef. Så de arbetade timmarna per person är redan mindre.

Men hur ska kommuner där många flyttar ifrån och som har svårt att locka till sig ny arbetskraft klara av att införa kortare arbetsvecka?

– Jag tror att problemet de har är att de inte är attraktiva arbetsgivare. Det största problemen jag hör om handlar om delade arbetsturer och lägre arbetstid på kontraktet, så att man tvingas ta extra pass. Man skulle bli en attraktiv arbetsgivare om man erbjöd arbetstidsförkortning. I stället för 40 timmar i veckan 30 timmar med bibehållen lön, säger Ciczie Weidby.

Kommer det inte vara svårt att få näringslivet att gå med på en lagstadgad sextimmars arbetsdag med bibehållen lön? 

– De har alltid motsatt sig arbetarrörelsens krav, ingen mer semester och ingen längre föräldraledighet. Men vi har många tekniska medel som effektiviserar vårt arbete nu, så de skulle inte förlora så mycket, säger Ciczie Weidby.

Men de fackliga organisationerna visar lite intresse för Vänsterpartiets förslag. Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt säger att utgångspunkten i Industriavtalet är att arbetsmarknadens parter ska sträva efter arbetstidsreglering i kollektivavtalen före lagstiftning. 

Samtidigt menar han att angelägenheten i frågan är stor. Han säger att Unionens långsiktiga mål är att medlemmarna ska få 100 timmars arbetstidsförkortning per år. 

– Vi har lyckats få igenom arbetstidsförkortning i många men inte alla kollektivavtal. Men inför avtalet 2023 driver vi avsättning till flexpension framför avsättning i ytterligare tid i arbetstidsförkortning, säger Martin Wästfelt.

Flexpension innebär att arbetsgivaren betalar in mer pengar till den individuella tjänstepensionen. Martin Wästfelt menar att det möjliggör en variant av kortare arbetstid som kommer senare i arbetslivet. För pengarna som avsätts kan löntagaren gå ned i tid de sista åren, så att man orkar jobba lite längre och tjäna in mer pension. 

– Det är en mix av att spara pengar och tid till slutet men också en stark insikt om att vi lever allt längre. Pensionen riskerar att bli allt för låg om man slutar jobba för tidigt, säger Martin Wästfelt.

Finns det någon orättvisa i att vissa har lättare att få igenom arbetstidsförkortning i sina avtal, medan andra kanske inte får det? 

– Ja, det tenderar att bli lite olika motstånd. Även i vår organisation prioriterar man olika. Där är lagstiftning mer lika för alla. Det är en nackdel med kollektivavtalsreglering, det får vi erkänna. Men vårt vägval rör många fler frågor än arbetstidsförkortning, säger Martin Wästfelt. 

Anser ni att Vänsterpartiets försök att igenom en lagstadgad sextimmars arbetsdag är onödigt?

– Ja, det kan man säga. Vi har gjort ett välgrundat övervägande när vi valt kollektivtalsspåret. Och det är ett ansvar för båda parter att vara konsekvent och inte springa till lagstiftaren. Samtidigt har vi respekt för att det finns krafter i politiken som driver frågan oavsett vad parterna vill. Arbetstid är också en lagstiftningsfråga och har varit i över 100 år, så där är vi inte lika kategoriska som när det kommer till lönebildning, säger Martin Wästfelt.

LO anser inte heller att arbetstidsförkortning är en fråga för lagstiftarna. 

– Vår uppfattning är att det är en partsfråga, som alla frågor som rör svensk arbetsmarknad. Sen ser det lite olika ut med våra medlemsförbund. På vissa håll har de kommit långt medan de på andra håll funderar över hur man ska komma upp i tillräckligt hög tid, säger Kent Ackholt, ombudsman på LO.

Han menar att spektret är brett mellan LO-förbunden och medan vissa har så pressade arbetstider att de snarare behöver mer luft i systemet har andra det så bra att de kan lägga krutet på att gå igenom arbetstidsförkortning.

Kan det inte leda till en orättvisa mellan olika branscher om vissa får igenom kortare arbetstid, medan andra inte får det?

– Ja, fast då är det stora perspektivet viktigare, orättvisorna mellan arbetare och företagare. VD:ar har ökat sitt löneutrymme 18 gånger så mycket mer än löntagarna. Vi tar inte striden mellan ett restaurangbiträde och en industriarbetare, utan mellan arbetare och kapitalet, säger Kent Ackholt.

Han tillägger också att det finns många branscher där de anställda inte får heltidsanställningar.

– Det behöver man få ordning på först. Att få heltidsanställningar och överhuvudtaget en tillsvidareanställning är en större fråga än arbetstidsförkortning, säger Kent Ackholt.

Dagens Arena har frågat de andra riksdagspartierna hur de ställer sig inför frågan om kortare arbetsvecka. Hittills har endast Socialdemokraterna och Miljöpartiet svarat.