Johanna Jaara Åstrand, förbundsordförande för Lärarförbundet och Matilda Gustafsson, ordförande för Lärarförbundet student
Johanna Jaara Åstrand, förbundsordförande för Lärarförbundet och Matilda Gustafsson, ordförande för Lärarförbundet student

Den mest effektiva medicinen mot intolerans och för demokrati är att satsa på skolan. Ett nytt medielandskap och ett samhälle i förändring gör att skolans demokratiska uppdrag kanske aldrig har varit så viktigt som nu, skriver Johanna Jaara Åstrand, ordförande i Lärarförbundet och Matilda Gustafsson, ordförande för Lärarförbundet student.

Efter det misstänkta terrordådet i Stockholm för två veckor sedan, valde tusentals människor att manifestera för det öppna och demokratiska samhälle de tror på. På Sergels torg hölls tal om demokrati och vikten av att respektera varandra och på internet flödade budskapen om tolerans och öppenhet.

Men i andra flöden bubblade samtidigt hat och misstänksamhet mot grupper av människor. Felaktig information och falska bilder spreds snabbt i syfte att sprida hat och rasism. Tyvärr var det varken första eller sista gången människor agerar på ett sådant sätt, det sker varje dag. Därför är skolans demokratiska uppdrag idag kanske viktigare än någonsin.

Såväl skollagen som läroplanen fastställer nämligen att skolan ska ge eleverna en demokratisk grundsyn. Förmågan att kritiskt granska fakta, orientera sig i ett komplext informationsflöde, inse konsekvenserna av olika alternativ och förstå den egna rollen i det demokratiska samtalet, är viktiga färdigheter som eleverna ska få med sig från utbildningen. I skolan ska också förståelsen för andra människor främjas och intolerans bemötas med aktiva insatser. Detta är en central del av skolans uppdrag.

Satsa på det källkritiska arbetet, så att fler elever lär sig att kritiskt granska information.

I helgen samlades lärarstudenter från hela landet på Lärarstudenternas vårkonvent för att tillsammans diskutera demokratins roll i lärarvardagen. I en snabbt föränderlig värld är diskussionen om hur vi bäst stärker eleverna att bli aktiva och medkännande medborgare ett samtal vi ständigt måste föra. Det är viktigt att detta samtal sker redan under lärarutbildningen. Det lägger grunden för en skola där demokrati och mänskliga rättigheter finns närvarande i all undervisning. Idag, när länder som tidigare blomstrade befinner sig i krig och intoleransen sprider sig i Europa, är det tydligare än på länge att demokrati aldrig kan tas för givet.

En viktig del i detta arbete är att rusta eleverna med källkritiska ögon. Behovet av källkritik har förmodligen aldrig varit större än idag. Den största utmaningen för dagens elever är inte att få tag på information, utan istället hur de ska sålla och värdera den. Det blev inte minst tydligt under det amerikanska presidentvalet, då bland annat Ryssland aktivt spridit falska nyheter i så kallade »swing states« för att påverka valresultatet.

För att vi lärare, och framtida lärare, ska kunna ge eleverna de källkritiska verktyg de behöver, måste vi få förutsättningarna att göra det från politiskt håll. Vi behöver relevanta digitala verktyg, tid och tillgång till kontinuerlig kompetensutveckling. På så sätt kan vi rusta våra elever med digital kompetens, digital etik och ett källkritiskt förhållningssätt.

Lärarbristen är ytterligare en utmaning. I 42 av Sveriges kommuner är andelen behöriga lärare lägre än 60 %. Det riskerar inte bara elevernas ämneskunskaper, utan påverkar även det demokratiska arbetet. Medan legitimerade lärare har utbildning i att arbeta med dessa frågor, har obehörig personal av naturliga skäl inte samma kunskaper. Därför måste läraryrket göras mer attraktivt, så att fler vill utbilda sig till lärare.

Det enklaste receptet för detta är högre lärarlöner, bättre arbetsmiljö och en lärarutbildning som förbereder studenterna väl för den framtida yrkesutövningen. Så får vi fler att vilja bli lärare och så säkerställer vi att eleverna får en utbildning som genomsyras av demokrati och respekt för andra.

I efterdyningarna av händelserna i Stockholm lovade politiker »hårdare tag mot terrorismen«. Vad de menade med det var däremot lite mer diffust.

Vi från Lärarförbundets och Lärarförbundet Students sida menar att den mest effektiva medicinen mot intolerans och för demokrati, är att satsa på skolan. Satsa på det källkritiska arbetet, så att fler elever lär sig att kritiskt granska information. Satsa på lärarna, så att fler barn får tillgång till god utbildning. Ett nytt medielandskap och ett samhälle i förändring gör att skolans demokratiska uppdrag kanske aldrig har varit så viktigt som nu.

Johanna Jaara Åstrand, förbundsordförande för Lärarförbundet och Matilda Gustafsson, ordförande för Lärarförbundet student