Foto: Pixabay

Skolan New Public Managementstyrningen (NPM) som bygger på konkurrens mellan skolor, effektiviseringskrav och målstyrning har lett till ett havererat skolsystem. Det är en ohållbar utveckling. Sverige behöver fasa ut marknadsskolan och införa tydliga regleringar av lärares arbete, skriver representanter för Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund.

De negativa konsekvenserna för lärare och elever av vårt världsunika och segregerande skolsystem framträder allt tydligare för lärare, föräldrar, skoldebattörer och politiker. New Public Managementstyrningen (NPM) som bygger på konkurrens mellan skolor, effektiviseringskrav och målstyrning har lett till ett havererat skolsystem med marknadsskola och avsaknad av regleringar av arbetsbelastning och arbetsmiljö i lärarnas centrala kollektivavtal.

Ökande skolsegregation framträder som ett stort samhällsproblem. Försämrade förutsättningar för lärare är också ett samhällsproblem, då det blir allt mindre attraktivt att utbilda sig till – och arbeta som – lärare inom förskolan, grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen.

Vi tycker det är förvånansvärt tyst i den offentliga debatten från både Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds politiska ledningar om marknadsskolans och målstyrningens konsekvenser för medlemmars arbetsbelastning. Lärare har under decennier tvingats arbeta hårdare i takt med att centrala kollektivavtal tunnats ut och blivit ett verkningslöst vapen i lokala förhandlingar, då kommuner samtidigt hyvlar i sina budgetar. Regleringar kring exempelvis lärartäthet och lärares undervisningsskyldighet kopplat till planeringstid saknas. Lärare förväntas komma överens om rimlig arbetsbörda och prioritering av arbetsuppgifter, med chefer bakbundna av att budget ska hållas till varje pris.

Vi tycker det är förvånansvärt tyst i den offentliga debatten från både Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds politiska ledningar om marknadsskolans och målstyrningens konsekvenser för medlemmars arbetsbelastning.

Lärarfacken skrev i DN tillsammans med SSR, Vision, Kommunal och Vårdförbundet om en gemensam utsträckt hand till arbetsgivare för att förbättra välfärdsmedarbetares villkor. Utsträckta händer hjälper inte. Det har lärarfacken försökt med i 30 år. Skrifter från Arbetsmiljöverket och stödmaterial från centrala avtalsparter (Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund och SKR) med uppmaning om en god dialog mellan arbetstagare och arbetsgivare, har inte minskat lärares arbetsbelastning. Fackliga företrädare på lokal nivå har använt de framtagna dialogstöden, utan större framgång.

Marknadsskolan och målstyrningen kombinerad med nedskärningar och otydliga avtalsskrivningar ger inte lärare och chefer de förutsättningar som krävs för att lösa arbetsmiljöproblematiken för lärare. Hela skolsystemet måste ändras.

Lärare behöver tydliga regleringar i lagar och avtal om exempelvis undervisningstid och gruppstorlekar. Politiken att samtidigt skära ner på resurser och öka kraven på skolan, har nått vägs ände. Förskolan och skolan kan inte effektivisera och höja målen, samtidigt som tilldelningen i budget inte följer löneökningar och inflation.

De negativa konsekvenserna av målstyrning för lärares villkor är uppenbara. Allt mindre tid avsätts för planering och efterarbete av lektioner eller fritidsverksamhetens aktiviteter. Växande barn/elevgrupper försämrar möjligheten för lärare i relationsbygget med barn/elever. Resurser som speciallärare och elevassistenter minskar och det är brist på tid för samverkan hur man tillsammans ska stödja barn/elever. Politikers fler och högre mål ska i sann NPM-anda utvärderas, dokumenteras och kontrolleras, något som också stjäl lärares tid för elever. Lärare drabbas av samvetsstress, går in i väggen eller lämnar yrket.

Det här är en ohållbar utveckling. Sverige behöver fasa ut marknadsskolan och införa tydliga regleringar av lärares arbete. Bara så kan vi få skolsegregationen att vända, fler lärare att stanna i yrket och fler studenter att söka till lärarutbildningarna.

Annika Karlsson Norrstad, arbetsplatsombud, Lärarförbundet Stockholm

Pontus Larsson, ordförande, Lärarförbundet Karlstad

Andrea Meiling ordförande, Lärarförbundet Göteborg

Peter Hvass, fackligt aktiv lärare, Lärarförbundet Kungälv

Alexander Köhn, ordförande, Lärarförbundet Partille

Jenny Jansson, arbetsplatsombud, Lärarförbundet Stockholm

Mia Bergwall, arbetsplatsombud, Lärarförbundet Stockholm

Riggan Frändén, arbetsplatsombud, Lärarförbundet Stockholm

Anders Byström, skyddsombud, Lärarnas Riksförbund Stockholm

Michael Nilsson, skyddsombud, Lärarnas Riksförbund Stockholm

Anders Westermark, ordförande, Lärarförbundet Sigtuna

Pablo Mendoza, ordförande, Lärarförbundet Huddinge

Joakim Lindström, styrelseledamot, Lärarförbundet Huddinge

Carina Johansson, styrelseledamot, Lärarförbundet Huddinge

Anneli Amrén, huvudskyddsombud, Lärarförbundet Huddinge