GoranFarm_K

EU  Frågorna om vilken väg EU ska ta i framtiden innehåller politiskt sprängstoff för både höger- och vänsterpartierna i Sverige. Förhoppningsvis leder det här till att EU-frågor får den uppmärksamhet och debatt som de förtjänar inför riksdagsvalet nästa år.

På måndag startar Brexitförhandlingen, ett år efter britternas folkomröstning. Samtidigt pågår EU-ländernas egen debatt om »EU:s framtid«. Franske presidenten Macron verkar luta åt att fördjupa samarbetet mellan dem som vill, och låta övriga avstå – ett »multi-speed Europe« – medan många andra förordar det som i Sverige kallas »smalare, men vassare« i ett sammanhållet EU.

Detta innehåller dramatiskt sprängstoff både för alliansen, där Moderaterna och Kristdemokraterna profilerar sig som rätt EU-skeptiska medan Liberalerna anses vara Sveriges mest EU-vänliga parti, och för S+V+MP-regeringen och dess EU-negativa stödparti Vänsterpartiet.

Komplexet innehåller en rad knäckfrågor som måste diskuteras i sak:

  • President Macron fokuserar bestämt på att stärka EU:s ekonomisk-politiska roll, för att rätta till obalansen i det faktum att nitton EU-länder har en gemensam valuta men saknar en gemensam ekonomisk politik. Det är känsligt för Sverige, som gärna vill få fart på Europas tillväxt, men står utanför euron och därmed tappar inflytande om eurozonens samarbete stärks.
  • Skatterna och miljön. EU saknar beskattningsrätt. I praktiken har det dock visat sig hopplöst att bedriva sakpolitik utan att lösa skattefrågor. Därför har EU fått omfattande regler om momssatser för att inte snedvrida handeln, om miljö- och energiskatter bl a för att undvika att länder lockar till sig företag med skattedumping, om skatter på sparande för att undvika »skatteparadis« etc. Efter skandalerna i Panama och Luxemburg växer trycket på att utöka samarbetet om skattefusk, och både Parisavtalet om klimatet och EU:s egen alltmer samordnade miljö- och energipolitik lär bli svåra att förverkliga utan mer samarbete om skatter. Känsligt för Sverige, som vill komma åt skattefusk, skatte- och miljödumping, men utan att på någon punkt ge upp sin självständighet.
  • Hur »mjukt« kan Brexit få bli, utan att undergräva EU? Alla vill undvika de ekonomiska följderna av en hård skilsmässa med Storbritannien, men å andra sidan måste det vara skillnad på att vara med och stå utanför. Varför ska man annars vara medlem och betala en rätt tung avgift?
  • Säkerheten. De senaste årens terrordåd har ökat allas intresse av samarbete om terrorism, grov brottslighet mm. Ändå har Sverige alltid gått emot ökad överstatlighet i form av ett »europeiskt FBI«, en gemensam EU-åklagare mm. Lika känslig är den militära säkerheten, där huvuddelen av EU-länderna är med i NATO, men där vissa nu hellre verkar vilja stärka Europa, bl a med tanke på Trump-regimens dubiösa politik. Vart går Sverige?
  • Den s-ledda regeringen vill ha ett förpliktande EU-samarbete om flyktingpolitik, med en solidarisk fördelning av ansvarstagandet, vilket möter hårt motstånd främst i Östeuropa. Lika tydlig har man varit om att man vill ha ett »socialt EU-protokoll«, som främst handlar om att skydda löntagarnas villkor. Där möter man motstånd både från Östeuropa och svensk borgerlighet.

Hittills har EU-frågor aldrig spelat någon större roll i svenska val, men inför 2018 års val kan det bli svårt att undvika – vilket vore bra! Annars väntar en het valkampanj inför Europaparlamentsvalet våren 2019.

 

Göran Färm är tidigare Europaparlamentariker för Socialdemokraterna