Maja Dahl
Maja Dahl

#metoo I två veckor har kvinnor, transpersoner och ickebinära vittnat om mäns övergrepp under hashtaggen #metoo. Vi har lyssnat till varandra och offentligt erkänt varandras berättelser. Nu är det arbetsgivarnas tur att visa att de har lyssnat, skriver Maja Dahl, kommunikationsansvarig på Arena Idé.

Sedan #metoo började trenda i de flesta sociala medier-flöden har ett jobbigt, men välbehövligt samtal startat.

Ett samtal som lyfter erfarenheter av övergrepp och tillskriver dem värde. Ett samtal som på många sätt säger att skammen är inte er, den var aldrig er, och jag upplever nu en enorm lättnad bland mina medsyskon som berättat och fått stöd de aldrig tidigare känt.

Vi ser att vissa organisationer och företag har fått börja se över sina interna strukturer och chefer går ut och erkänner att de blundat för länge. Men för att vi verkligen ska komma vidare, för att det här ska ha betytt något måste alla arbetsgivare nu ta sitt ansvar och inse att det finns fler jobbiga samtal att ta.

#Metoo handlar inte bara om kollegor och chefer som betett sig illa och kommit undan med det, det handlar även om män som kommer in på arbetsplatsen i andra roller. Fler röster höjs nu för att mediebranschen bör se över hur de hanterar sina kunder.

Men det handlar inte bara om mediebranschen och det handlar om inte bara om viktiga kunder.

Det handlar om samarbetspartners, underleverantörer, säljare, deltagare på seminarier och möten. Förutom att prata om hur vi skapar en trygg arbetsmiljö på arbetsplatsen och hanterar de egna medarbetarna måste vi diskutera hur vi hanterar de männen som kommer utifrån och kränker våra anställda.

Alla arbetsgivare måste nu inse att det finns fler jobbiga samtal att ta.

Jag har pratat med så många vänner och gamla kollegor de senaste dagarna om de kränkningar som ens chefer inte velat se för mannen som utförde dem var viktig för organisationen på ett eller annat sätt.

  • Hur en som anställd inte bara blev utsatt för ett övergrepp utan sen även fick svart på vitt att ens chefer värderade det mannen kunde tillföra högre än vad de värderade en själv.
  • Hur chefer bortförklarat beteenden med att hänvisa till åldern på den som utfört det eller skrattat och berättat om hur mannen gjort exakt samma sak (eller värre) mot fler.
  • Vi har pratat om kunden som kvinnorna på arbetsplatsen alltid såg till att ha en manlig kollega som mänsklig sköld emot för att slippa bli antastade.

Hur den kunden fortfarande fanns kvar, långt efter kvinnorna bytt jobb.

Vi har pratat om underleverantören som trots att flera personer vittnat om både rasistiska och sexistiska kränkningar användes igen och igen för att »ingen kunde göra det han kunde«.

Vi har pratat om männen som även om det finns gott om utrymme i rummet ändå måste gnida sig mot ens kropp på minglet, seminariet eller mötet.

Vi har pratat om så många händelser där det inte spelade någon roll att cheferna stod precis bredvid, konsekvenserna för den som tog sig rättigheten att kränka en annan person blev ändå noll.

Jag har pratat med så många om kränkningar som ens chefer inte velat se för mannen som utförde dem var viktig för organisationen..

Just nu sitter en massa personer i chefsposition och läser om hur arbetsgivare på andra ställen får krishantera olika händelser som lyfts under #metoo. De andas ut och tänker »tur att det här aldrig skulle kunna hända på vår arbetsplats«.

Jag hoppas verkligen att just de cheferna stannar upp och inser att de faktiskt inte kan veta det.

Jag hoppas att fler arbetsplatser idkar självrannsakan och kanske till och med genomför en och annan medarbetarundersökning över hur trygga deras anställda känner sig på jobbet.

Att de öppnar upp för att den där viktiga externa personen faktiskt kan förstöra de anställdas arbetsmiljö.

Jag hoppas att fler bestämmer sig för att det inte ska spela någon roll vem som kränker, det ska ändå inte få ske igen.

 Maja Dahl är kommunikationsansvarig för Arena Idé