Metoo Hösten 2017 ställde sig tusentals kvinnor upp och sa ifrån. Det pratades om en revolution och början på något nytt. Ett år senare har frågorna framförallt lyfts och diskuterats, men hur mycket har egentligen förändrats?

Snart ett år har gått sedan det första uppropet slog ner som en bomb. #Tystnadtagning samlade över 700 kvinnliga skådespelare som vittnade om hur deras bransch präglades av kränkningar, manliga genier och tystnadskultur. Det var startskottet på vad som skulle komma att bli över 25 upprop. Tillsammans samlade de nästan 50 000 kvinnor.

Det pratades om en revolution och början på något nytt. Samtidigt visar Arbetsmiljöverkets senaste rapport att antalet unga kvinnor som upplever att de har utsatts för sexuella trakasserier under det senaste året fortsatt är högt, och stigande.

Så vad har hänt på arbetsplatser och i branscher sedan metoo-revolutionen blåste förbi? Dagens Arena har  pratat med fem fackförbund vars skrå stod för några av de största uppropen för att ta pulsen på förändringsarbetet.

Inom film- och scenbranschen tycker Mika Romanus, förbundsdirektör för Teaterförbundet för scen och film, att det varit mycket aktivitet på området under året.

–Det har varit mycket aktivitet på många håll i de här frågorna. Det är många samtal som har förts och en del utbildningssatsningar. Det är arbetsgivarsidan som har ansvar för arbetsmiljön och de har tagit initiativ till en hel del saker, där vi också har medverkat och gjort saker gemensamt, säger Mika Romanus.

Teaterförbundet för scen och film har inte sedan kommissionens rapport kom ut april gjort någon ny enkät, men Mika Romanus är av uppfattningen att arbetsgivarna tar mer ansvar nu.

– Jag har ändå fått lägesrapporter från både film- och scensidan om att arbetsgivarsidan ändå har tagit frågan på allvar och gjort en del insatser på de olika arbetsplatserna. Jag föreställer mig att det har blivit bättre framförallt för att det nu finns ett större utrymme att ta upp frågor och diskutera dem.

Även Journalistförbundet upplever att saker har hänt och att kulturen har blivit bättre på landets redaktioner. De stora arbetsgivarna har tagit till sig frågorna och satt igång förändringsprojekt, även om de ännu inte har koll på effekten av arbetet. Det säger Jacob Lapidus, kommunikationschef på förbundet.

TV4 har bland annat tagit fram ett ganska stort tiopunkts-program och Schibsted har försökt förändra kultur och värderingsproblematiken som funnits hos dem. Vår bild är att de flesta större arbetsgivarna i branschen har tagit frågorna på allvar. Även om det såklart finns redaktioner där ingenting har förändrats, så är vår bild att de flesta redaktioner, även de som inte var i strålkastarljuset under metoo, ändå har gjort någonting.

Journalistförbundet har i sitt arbete framförallt fokuserat på de grupper som har otrygga anställningar, en grupp som även LO arbetar aktivt för. Berit Müllerström, LO:s andre vice ordförande:

– Vi håller helt med den bilden, de med otrygga anställningar är mer utsatta.

Hon tror att LO-förbundens medlemmar ändå har märkt en skillnad efter metoo-uppropen. Skulle det hända på en arbetsplats idag menar Berit Müllerström att såväl förtroendevalda som arbetsgivare är bättre på att hantera händelsen. Hon tror att det framförallt har skett förändring på två plan, dels att en viss kulturförändring har skett men också att tystnadskulturen är på väg bort.

– Nu tas de här frågorna och erfarenheterna på allvar. Det går inte längre att säga att ›lite får man stå ut med‹. Min bild är att man idag lyssnar på den som blivit utsatt på ett bättre sätt än innan metoo. När jag pratar med unga kvinnliga medlemmar så säger de att de idag aldrig skulle tolerera att vara tysta fortsättningsvis, utan de skulle anmäla händelsen till den person de har förtroende för på arbetsplatsen, säger Berit Müllerström.

»Tittar vi på valrörelsen så var ju inte det här någon fråga som påverkade valet alls speciellt mycket«

Just tystnadskulturen är det flera av de fackliga företrädarna som återkommer till. Där tycker en majoritet av de personer Dagens Arena har pratat med att de ser en förändring. Lösningen tycks vara en levande diskussion på arbetsplatsen, att frågan stannar uppe på dagordningen.

För samtidigt har inget nytt regelverk tillkommit och så väl lagar som förhållningsregler fanns redan på plats innan höstens upprop.

Johanna Jaara Åstrand, ordförande i Lärarförbundet tror att tiden är inne för att resurser och makt ska börja omfördelas inom branscher.

– Jag sa det för ett år sedan ›nu pratas det om det överallt‹, men det är inte förrän resurser och makt ska börja omfördelas som de stora musklerna kommer krävas och då sätts samhället riktigt på prov. Där är vi nog snart tror jag, säger Johanna Jaara Åstrand.

Hon tillägger att det inte finns någon quickfix för att ändra mångåriga kulturer och unkna beteenden, men hon upplever att debatten har svalnat lite under året.

– Det betyder ju såklart inte att det inte pågår viktigt arbete, men det är ju inte alls ett lika stort medialt intresse för frågorna idag, och tittar vi på valrörelsen så var ju inte det här någon fråga som påverkade valet alls speciellt mycket. Jämställdhet kom in lite på slutet, men det var ju framförallt andra frågor som toppade debatten.

Framöver gäller det enligt Johanna Jaara Åstrand att hålla fokus och inte förlora målmedvetenheten.

–Arbetet måste injiceras både med väldigt tydliga insatser som går att mäta och följa upp, samtidigt som det är ett långsiktigt och outtröttligt arbete som såväl arbetsgivare som fackförbund måste orka driva. I skolans värld handlar det mycket om att få det systematiska arbetsmiljöarbetet att fungera fullt ut.

Som exempel på konkreta insatser tar Johanna Jaara Åstrand upp de tio miljoner som den tidigare regeringen skjutit till ett projekt som bland andra Sveriges elevkårer och Lärarförbundet/skolledare fått för att motverka sexuella trakasserier, våld och kränkande behandlingar och som startar nu i höst.

Skolverket, Arbetsmiljöverket, rättsväsendet och socialtjänsten fick extra pengar i Löfvens vårändringsbudget. Sammanlagt rör det sig om 120 miljoner kronor som de fyra instanserna får dela på och som ska hjälpa arbetsgivare att bli bättre på så väl det förebyggande arbetet som efter att en händelse anmäls.

Läs också: #Metoo – så skakar rörelsen om Sverige