Annelie Nordström, Fi, Foto: Oscar Stenberg
Annelie Nordström, Fi, Foto: Oscar Stenberg

Deltidsträsket är störst i de kvinnodominerade arbetsmarknadssektorerna. Där slösar arbetsgivarna bort skattepengar genom att kräva att samhället utbildar personal – som de sedan bara använder på deltid, skriver Annelie Nordström,  arbetsmarknadspolitisk talesperson, Fi.

Hur kan arbetsgivarorganisationer inom Svenskt Näringsliv (SVN) och Sveriges kommuner och landsting (SKL) som annars alltid värnar om kostnadseffektivitet, bejaka att samhällets gemensamma investering i utbildning av undersköterskor och annan personal bara används på deltid och visstid?

Frågan infinner sig när man ser hur i princip alla arbetsgivarorganisationer värnar sin rätt att visstidsanställa, deltidsanställa och hyvla.

Arbetsgivarorganisationerna är snabba att påtala matchningsproblem på svensk arbetsmarknad och att samhället borde utbilda fler. Men de bidrar i hög grad till problemen genom att inte använda dem som redan är utbildade till hundra procent. Istället fortsätter de använda folk som de vill. Samtidigt som de klagar på för höga skatter …

I äldreomsorgen är andelen visstidsanställda över 30 procent och andelen som arbetar deltid över 50 procent.

Med många tillfälligt anställda och många på deltid kan de bemanna »just in time«. De anstränger sig att hitta den billigaste arbetskraften för varje moment, utan hänsyn till helhet och sammanhang och kvalitetsutfall.

I barnomsorgen är andelen visstidsanställda extremt hög, över 40 procent, och andelen som saknar adekvat utbildning har aldrig varit så hög som nu. I äldreomsorgen är andelen visstidsanställda över 30 procent och andelen som arbetar deltid över 50 procent.

Klart är att bristen på yrkesutbildad personal i barnomsorgen och vården försämrar kvaliteten och att den stora mängden visstidsanställda förstärker detta då det skapar bristande kontinuitet i verksamheter där hög kontinuitet är en viktig kvalitetsaspekt.

Att ha hög andel visstidsanställa, många deltider och många oerfarna är också ett stort arbetsmiljöproblem för den minoritet av anställda som har fasta jobb på heltid.

De blir belastade med att ständigt introducera och arbetsleda nya arbetskamrater.

Det är ingen tillfällighet att deltidsträsket är störst i de kvinnodominerade arbetsmarknadssektorerna. Förklaringen är att i verksamheter som hemtjänst och personlig assistans är arbetskraftskostnaden den i särklass största budgetposten, vilket innebär att det inte finns något annat att angripa om kostnaderna ska pressas, än just personalens villkor.

Medan personalkostnaderna vanligtvis är en mycket lägre andel av produktionskostnaderna i den mansdominerade industri- och byggverksamheten, där maskin- och materialkostnaderna är större. Där finns därför ett något mindre driv att pressa personalkostnaderna.

Att ha hög andel visstidsanställda, deltider och oerfarna är också ett stort arbetsmiljöproblem för den minoritet av anställda som har fasta jobb på heltid.

Vårt land är på god väg att få allt fler, allt äldre och sjukare personer med bland annat demenssjukdom – och kommuner och företag som ska ge dem den allra bästa omsorgen med hjälp av våra skattepengar har en personalpolitik som går ut på att visstidsanställa och deltidsanställa så många som möjligt till lägsta möjliga lön. Är det verkligen rätt strategi?

Det tycker inte vi i Feministiskt initiativ.

Under många år har den ekonomiska pressen på välfärdstjänsterna varit orimlig och lett till en aldrig tidigare skådad intensifiering av de anställdas arbetsvardag, som resulterat i en utbredd ohälsa. Den är som störst bland unga kvinnor i yrken som är både fysiskt och mentalt belastande och där man har liten makt att göra något åt sin situation.

Nu tror LO att man ska kunna komma tillrätta med allt detta genom att förhandla med Svenskt Näringsliv, jag ska för egen del hålla tummarna för att det går vägen, men tillåter mig att tvivla på att utfallet i sin helhet kan bli tillräckligt bra för kvinnorna på svensk arbetsmarknad.

Vi tror att det bara är förändringar av lagstiftningen som kan råda bot på orättvisa och ojämställda villkor. Därför menar vi i Fi:

  • Att allmän visstidsanställning ska utgå ur LAS och ersättas med en möjlighet att visstidsanställa på så kallat objektiv grund, alltså enbart för vikariat, projekt och arbetsanhopning.
  • Att alla kommuner och landsting intar ett långsiktigare förhållningssätt till anställningsformer, kompetensutveckling och vidareutveckling.
  • Att heltid som norm ska införas i arbetstidslagen samtidigt som arbetstidsmåttet för heltid successivt ska sänkas så att arbetstidsmåttet fr.o.m. 2025 är 30 timmar i veckan. Med bibehållen lön.
  • Att fler utbildningsplatser ska skapas inom såväl komvux som yrkeshögskolan och högskolan för alla bristyrken.
  • Att studiestöden bör höjas radikalt, så att fler stimuleras att vidareutbilda sig inom alla bristyrken.

Bara med fler feminister i riksdagen, landstings- och kommunpolitiken kan radikala förändringar och moderniseringar av svensk arbetsmarknad komma till stånd.

 Annelie Nordström är arbetsmarknadspolitisk talesperson för Feministiskt Initiativ.