Larua Hartman och Sven-Olov Daunfeldt, Styrräntan
Larua Hartman och Sven-Olov Daunfeldt. Foto: Karl Gabor/Sören Andersson

På onsdagen gick Riksbanken ut med att de ökar styrräntan med 0,5 procentenheter till 3,5 procent. Något som troligen kommer leda till högre bolåneräntor. Men sparräntorna hänger inte med i trenden, trots att bankerna rapporterar starka resultat. Det är något som LO är kritiska till. 

Riksbanken gick under onsdagen ut med att de höjer styrräntan med 0,5 procentenheter och från och med den 3 maj ligger alltså styrräntan på 3,5 procent. Under onsdagen kom även bankernas delårsrapporter. För SEB och Handelsbanken blev rörelseresultaten mycket bättre än man förutspått.

Bolåneräntorna höjs mer än sparräntorna

LO:s chefsekonom Laura Hartman, menar att det är hushållen som får ta hela ansvaret för den höga inflationen.  Andra aktörer, till exempel bankerna, borde kunna ta mer av inflationsbördan, enligt Hartman.

— Poängen med högre styrränta är just att bankerna ska höja sina räntor. Men om konkurrensen fungerar ska detta leda till att räntor både på inlånings- och utlåningssidan höjs och räntenettot hålls nere. Nu har bolåneräntorna höjts mer i förhållande till det som spararna får vilket bidrar till rekordresultat hos bankerna, säger hon.

Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv, menar dock att banker inte kan förväntas ta samhällsansvar.

— Det är privata bolag som vill tjäna pengar. De kan konkurrera med varandra genom att sänka sina räntor. Slutgiltigt är det kunden som väljer bank. Det är bra om man som kund har koll på sitt avtal och sina alternativ, det är det som får marknadsekonomin att fungera, säger han.

Otillräcklig konkurrens mellan bankerna

Laura Hartman menar dock att som det ser ut i dag är konkurrensen mellan bankerna otillräcklig. Hon hävdar därför att det är fel att lägga allt ansvar på konsumenterna  i en redan svår situation.

— Spararna kan inte enkelt leta sig  fram till den bästa inlåningsräntan. Det finns ju trots allt en massa hinder med att byta bank. Det är ett ansvar som läggs på konsumentens axlar när de är redan är tyngda av det ekonomiska läget just nu, säger hon.

SEB uppger via sin presstjänst att de samtidigt som styrräntan höjs den 3 maj kommer att höja vissa sparräntor. De menar också att det stigande räntenettot (hur mycket en bank tjänar på sin utlåningsverksamheten) inte kommer att hålla i sig.

– Vi tror att en del av de positiva effekter vi sett på räntenettot från de högre räntorna är övergående, säger Johan Torgeby, SEB:s VD och koncernchef, i ett pressmeddelande.

Handelsbanken skriver i ett mejl till Dagens Arena att de också höjer sparräntorna successivt.

Nästa räntebesked från Riksbanken kommer den 29 juni.