Åke Sandberg. Bild: Privat

Att svälta ut en förskola, göra vinst och köpa en förskola till kan kallas att återinvestera, att låta pengarna stanna i verksamheten. Professor Åke Sandberg skriver om Hälsans förskola och stängningen av förskolan Sjöglimten

Den nyliberala omvandlingen av den svenska välfärden har gått snabbt. Det är inget plötsligt ”omslag” som det med ett nytt väderord heter i politiken. Det är en högervind som har blåst stadigt, med marknadsorientering, köp-och-säljsystem och privatisering.

Med vinden har nya managementmetoder kommit med alltmer detaljerad målstyrning och vidhängande byråkrati, jurister och konsulter. Marknad och managementmetoder summeras som New Public Management, NPM. Vi har också sett en förmögenhetsöverföring till vinstdrivna bolag, med stora vinstuttag, gärna obeskattade i Sverige.

På Södermalm i Stockholm stängde förvaltningen nyligen förskolan Sjöglimten. Det är den andra privata förskolan på Södermalm på ett par år som håller så låg kvalitet att den måste stängas. Likaså på privata Hälsans förskola i Älvsjö fick barnen knäckebröd och vatten till frukost – matbudgeten räckte inte till mer.

Hälsans förskola i Nacka valde att lägga ner när kommunen ställde krav. Men 11 miljoner i vinst gjorde företaget 2011–2012. Det är lokaltidningar respektive SVT som berättar om exemplen.

Sjöglimten hade det varit missförhållanden i ett par år, och förskolans chef och ägare hade fått anmärkningar, men kommunens försök styra upp kvaliteten lyckades inte, trots de nya managementformerna.

I en brukarundersökning 2013 uppgav 33 procent på Sjöglimten att deras barns tankar och idéer inte togs till vara, jämfört med fyra procent i snitt. Ett uselt betyg på barnens uppväxtmiljö. Men när förskolan nu stängs med omedelbar verkan var det för att barn utsattes för direkt fara. Sov de över lunchen fick de ingen mat, blöjor byttes inte på hela dagen. Barn lämnades ensamma i höga stolar, utan tillsyn. En akut händelse var att en grupp barn skulle korsa en trafikerad gata, men ett barn lämnades kvar. En inspektör såg detta och tog hand om barnet. Direkt livsfara.

Även på Hälsans förskola fortgick förfallet i över två år med klagomål från föräldrar, fåtalig personal och stor personalomsättning, otrygghet och bristande kontinuitet för barnen. Och för lite mat. När verksamhetschefen själv gick och köpte mat och leksaker blev det räfst och rättarting inför styrelsen som sa att ”de behövde pengarna för att kunna skaffa fler förskolor”.

Det senare är intressant och vanligt. Att svälta ut en förskola, göra vinst och köpa en förskola till kan kallas att återinvestera, att låta pengarna stanna i verksamheten. Och det gör de ju. Men ”investeringarna” går inte åter till de barn som fått för lite mat och för lite personal, utan till inköp av nya förskolor, till att öka ägarnas förmögenhet. Ett vanligt krav från kritiker mot att vinsdriften får styra är just att överskott skall stanna i verksamheten. Exemplet från Hälsans förskola visar att mån då måste definiera noga vad som är verksamheten och vad ”stanna” betyder. Vinstdrivkraften är stark och den är svår att tämja, kräver allt mer detaljerade krav, allt fler jurister och andra domptörer. Kontrollkostnaderna växer.

Hur kunde dessa verksamheter med dålig kvalitet fortsätta? Det hade ju varit missförhållanden länge. Enligt den ideala marknadsmodell som det högerliberala experimentet bygger på skulle den dåliga kvaliteten leda till att barn och föräldrar lämnade skolan och den skulle tvingas stänga. Andra bättre förskolor skulle bli allt attraktivare för krävande föräldrar och duktig personal.

Det var mycket riktigt många som lämnade förskolan. Men nya barn kom till – det är ont om dagisplatser i Stockholms. Marknadsmisslyckandet är här fundamentalt. Det som stängde den undermåliga förskolan Sjöglimten var inte marknaden utan kommunens inspektion. Och direkt livsfara för barnen.

Inte heller Hälsans förskola i Nacka lades ner av marknaden utan såg sig tvungen stänga när kommunen ställde krav på säkerhet. Företaget Hälsans förskola driver verksamhet vidare på andra håll med samma ägare och VD trots vanvården av barnen

Och som alltid när NPM-kontroll inte fungerar blir lösningen även i dessa fall: ännu mer detaljkontroll! Sådana krav hörs nu från politikerhåll i drabbade delar av staden. De blir en del i en nedåtgående spiral av misstro och en växande, dyr kontrollapparat som inte löser problemen, tvärtom.

Krav på meddelarfrihet och offentlighetsprincip även i skattefinansierad privat välfärd är däremot rimliga och nödvändiga. VD:arna för de två företagen är inte särskilt villiga att ge information om verksamheten (med offentlighetsprincip även i privata skattefinansierade välfärdsföretag hade de varit tvingade svara på frågor och visa papper). Personalen uttalar sig anonymt av rädsla för repressalier – i ett privat företag har de inte meddelarskydd.

Dagens marknadsmodell för kvalitetssäkring och förändring, som gör att förskolor gradvis försämras och till sist stängs, är djupt problematisk. Tänk hur det skulle ha blivit på Sjöglimtens förskola om den fått fortsätta sitt förfall. När de sista ambitiösa lärarna och föräldrarna lämnat. Hälsans förskola fortsätter …

Marknaden är en cynisk modell för organisering och förändring i välfärden. Den bygger på att det blir växande kvalitetsskillnader mellan förskolor och där de bra tänks slå ut de dåliga. Marknadsmodellen leder till klyftor och ojämlikhet bland barn, liksom bland sjuka och gamla. I skolan, vården och omsorgen. Några kan tycka att ojämlikheten är bra, men de allra flesta av oss vill leva i ett anständigt samhälle där alla får bra vård och utbildning.

Det krävs alternativ till marknadskonkurrensen för att värna gemensamma värden i välfärden. En demokratiskt beslutad resursfördelning och styrning så att alla barn får en bra förskola. Där kunde man vänta sig tydliga och brett förankrade politiska omprövningar och krav, men på de flesta håll är det tyst. Ropen fortsätter skalla: NPM och detaljkontroll åt alla!

Åke Sandberg, civilekonom och sociolog, professor em. vid Stockholms universitet. Han kommer i april med rapporten Värden i välfärden.