Foto: Flickr/OrangeSparrow
Foto: Flickr/OrangeSparrow

Granskning Tvister om arbetsbrist och arbetstagares rätt att behålla jobbet döms oftare till arbetsgivarens fördel än till den anställdas. Det visare en genomgång Dagens Arena har gjort över Arbetsdomstolens domar de senaste 10 åren. 

Inför höstens val så är det flera partier som vill se förändringar i LAS, Lagen om anställningsskydd. De borgerliga partierna och Sverigedemokraterna vill bland annat slopa turordningsprincipen »sist in, först ut« och istället låta kompetens väga tyngre vid uppsägningar.

Men arbetsgivaren har idag ensam rätt att bestämma vilka arbetsuppgifter företaget behöver behålla och kan genom snäva beskrivningar skapa stora möjligheter att behålla nyckelpersoner. I företag med mindre än tio anställda får arbetsgivaren dessutom behålla två valfria anställda, oavsett plats i turordningen, så kallat tvåundantaget.

Enligt lagen är tre saker lika centrala när arbetsgivare och fackföreningar bedömer en anställds möjligheter att få behålla jobbet: anställningstid, ålder och kompetens.

Lagen är möjlig att förhandla bort genom kollektivavtal och i dagens tillämpning av regelverket är det inte  »sist in först ut« som är den viktigare faktorn utan just kompetens.

Flera arbetsmarknadsexperter menar att det idag redan är lätt för företag att säga upp vem de vill. Tidigare under våren sa Annika Blekemo, huvudlärare i arbetsrätt på Stockholm universitet, till Dagens Arena att arbetsgivaren kan mycket kreativt använda sig av regelverket som det ser ut idag.

– Rättspraxis har ändrat detta så att i dag bland annat går det att erbjuda en konkret person en oattraktiv omplacering, så länge den inte är oskälig, och tackar personen nej så blir personen uppsagd på grund av arbetsbrist, sa Annika Blekemo då.

Läs mer: Dagens LAS ger anställda svagt skydd

Den tendensen framkommer också i Dagens Arenas genomgång av tio års domar i Arbetsdomstolen som publicerats och som avgjort mål gällande LAS. Totalt rör det sig om 54 domar av närmre 1000 AD-domar totalt under den undersökta tiden.

I fallen som rör

  • om anställningsavtal ska anses ha övergått till en ny ägare,
  • arbetsbrist och skyldigheten att omplacera en arbetstagare för att undvika uppsägning,
  • tillräckliga kvalifikationer för det arbete som finns kvar efter en omorganisation,
  • turordning enligt kollektivavtal,
  • företrädesrätt till återanställning.

visar resultatet att 78 procent av domarna dömts till arbetsgivarnas fördel.

Nio av domsluten rör uppsägning i samband med övergång av verksamhet, varav åtta gett bifall till arbetsgivaren.

Ett av fallen, AD 2010 nr 25, rör två byggarbetare som sades upp efter att den verksamhet de jobbade på övergått till ett annat företag. Inga arbetsledare hos det tidigare företaget fick följa med till den nya arbetsgivaren vid övergången, men det fick alla andra arbetstagare – förutom de två berörda.

De skäl som angavs för att inte alla byggnadsarbetare fick anställning var att blanketterna för anställningsavtal tog slut, att cheferna för det nya företaget inte hade tid att genomföra alla samtal, samt att de två berörda byggarbetarna, varav en sjuk i elakartad cancer, ändå skulle ha sagt upp på grund av arbetsbrist.

Rätten dömde enhälligt till arbetsgivarens fördel, då det inte gått att styrka att det skett någon övergång av verksamhet i den mening som avses i § 5 b kollektivavtalet.

Turodningsdomarna är den typ av fall som de senaste tio åren har gett arbetstagaren mest rätt – hälften av gångerna, 4 av 8. En av de domar som gått arbetstagarens väg är AD 2009 nr 64.  AD kommer fram till att ett företag har brutit mot turordningsreglerna i 22 § anställningsskyddslagen. Den tidigare anställde får dock inte tillbaka sitt jobb, utan betalas ett skadestånd. Företagets bemanning ligger alltså trots fällande dom fortsatt fast.

Några av rättsfallen under perioden rör frågan om vad som ska anses vara arbetsbrist. Där berörs också gränsdragningen mellan uppsägningar på grund av arbetsbrist och uppsägningar av personliga skäl.

Frågan är betydelsefull, eftersom att i domsluten rörande uppsägning på grund av personliga skäl, så gott som, är fördelade 50/50 till arbetstagare och arbetsgivare, påstådd arbetsbrist godtas nästan undantagslöst som saklig grund i sig.

Ett av fallen, AD 2008 nr 46, rör till exempel en lärare vars uppsägning beror på att skolan har genomfört en organisationsförändring. Förändringen medförde visserligen inte att lärarens arbetsuppgifter försvann, men väl att det inte längre fanns någon anställning som hon uppfyllde behörighetskraven för. Arbetsdomstolen fann att skolans beslut att säga upp läraren var föranledd av arbetsbrist.

Andra arbetsrättsjurister har pekat på samma tendens – det är mycket svårt att nå framgång med en talan om att arbetsbristen är fingerad, även när den bara berör en enda arbetstagare.

Läs mer: Val 2018: Det här vill partierna i arbetsmarknadsfrågorna

En som dock inte delar bilden av att arbetsgivarna lätt kan ta sig runt regelverket är Per Skedinger, adjungerad professor vid Linnéuniversitet, Ekonomihögskolan, i Växjö och en av rapportförfattarna till Institutet för Näringslivsforsknings (IFN) rapport Turordningsregler – lagstiftning med konsekvenser eller spel för gallerierna? 

Han har tillsammans med kollegor på IFN tittat på fem studier som rör tvåundantaget och en studie som jämför utfall för anställda i större företag som är verksamma i både Sverige och Finland, där lagreglerade turordningsregler helt saknas.

Turordningsreglerna har betydande effekter på arbetsmarknaden menar Skedinger.

– De här sex studierna visar alla att turordningsreglerna har reella effekter på företag och anställda, trots att det förs en diskussion om att reglerna bara skulle vara ett spel för gallerierna.

Hur vanligt förekommande avvikelser från turordningen är har ingen systematiskt dokumenterat. Enligt rapportförfattarna är skillnaderna stora mellan olika typer av företag och beroende på hur stora de är. 61 procent av företag med mer än 50 anställda ska enligt IFN:s rapport avtala bort turordningsreglerna vid varsel.

– Undantag förekommer, där större företag har möjlighet att göra avsteg från turordningen, men vår slutsats är att de inte förekommer i tillräckligt stor utsträckning för att de ska eliminera de här effekterna utav lagstiftningen, säger Per Skedinger.

Meta-studien kom bland annat fram till att tvåundantaget lett till ökad produktivitet och personalomsättning i berörda företag och färre sjukskrivningar.

Rapporten landar också i att turordningsregler ger en bättre förhandlingsposition för arbetstagare, att turordningsregler främst skyddar anställda med en svagare position på arbetsmarknaden och att löneutvecklingen för arbetare är bättre i Sverige än i Finland.

Läs mer: Studie: Turordningsregler skyddar lågavlönad personal