las-utredningen Äldre och lågutbildade anställda riskera inte bara att sägas upp först, utan också att bli utan kompetensutveckling – trots störst behov, enligt Umeå universitet. Arbetsmiljöverket varnar för oklarhet kring vem som har rätt till kompetensutveckling.
Parternas förhandlingar om arbetsrätt och omställning stupade en andra gång, och om några dagar, 26 oktober, går remisstiden ut för regeringens Las-utredning. Enligt januariavtalet ska utredningen ligga till grund för ny lagstiftning om parterna inte kommer överens om förändringar.
Hittills har fjorton remissinstanser svarat, varav flera har svarat kort eller avstått från att kommentera.
Juridiska institutionen vid Umeå universitet har lämnat ett utförligt svar om utredningen. Universitetet uttrycker framförallt att det finns oklarheter vad rör rätten till kompetensutveckling, vilka krav på upplärning som kan ställas för omplaceringar vid arbetsbrist och att undantagen för små företag skapar för stor otrygghet för anställda.
Umeå universitet är positivt till att förslaget stärker anställdas rätt till kompetensutveckling, men menar att det inte är någon garanti för att alla anställda får ta del av den, trots behov. Här finns betydande risk för diskriminering, menar man:
»I utredningen kan utläsas att det finns studier som visar att arbetsgivare i första hand väljer att investera i arbetstagare som är högutbildade d.v.s. sådana arbetstagare som arbetsgivaren vill ha kvar i verksamheten. […] Förslaget innebär sannolikt att unga, välutbildade med ganska ny kunskap erbjuds kompetensutveckling i högre grad än lågutbildade med begränsad erfarenhet av olika arbetsuppgifter och äldre med gammal utbildning d.v.s. grupper som har störst behov av att fylla på sina kunskaper.«
Dessutom är sanktionen mot arbetgivaren för utebliven komptensutveckling, motsvarande tre månadslöner, sagt för lågt enligt universitetet. Vad gäller visstidsanställdas rätt till kompetensutveckling kritiseras att den kan hävdas först efter anställningens slut, och man påpekar att risken för att inte få förnyat kontrakt kan göra det svårt för visstidsanställda att kräva kompetensutveckling. Otydligheten i förslaget vad gäller hur rätt till kompetensutveckling ska bedömas, riskerar att leda till många tvister i Arbetsdomstolen för att få fram praxis.
Las-utredningen föreslår att en anställd, för att få företräde till en annan tjänst vid uppsägningar, i princip ska ha rätt kvalifikationer vid tillfället för omplacering, men vissa insatser från arbetsgivaren kan krävas . I dag tillåts en viss tid för utbildning/upplärning. Umeå universitet anser att gränsdragningen för hur mycket upplärning som kan krävas är otydlig. Man menar också att utredningens förslag gör att arbetstagaren förlorar en viktig rätt till kompetensutveckling »i ett skarpt läge för att kunna behålla sitt arbete«.
Umeå universitet ser också att en konsekvens av utredningens förslag blir att arbetsgivares intresse för att teckna kollektivavtal minskar. Det här eftersom det skulle gå att göra undantag för fler personer från turordningen vid uppsägningar. Hittills har lokala eller branschspecifika avtal mellan fack och arbetsgivare möjliggjort större undantag från turordningen, men sådana lösningar spås nu bli mindre attraktiva. Ökade undantag från turordningen försvagar också fackens förhandlingsposition, och gör det svårare för dem att förhandla fram bra villkor för anställda som sägs upp.
Som flera andra bedömare anser Umeå universitet att det är äldre som löper störst risk att sägas upp förlora jobbet med de nya förslagen. Det här beror på ökade undantag från turordningen, att flera turordningskretsar inte längre ska kunna slås ihop och att ålder inte längre ska innebära företräde till en anställning om flera tidigare visstidsanställda står på tur. Istället ska arbetsgivaren bestämma. Sammantaget gör äldres mer utsatta position att de löper ökad risk att bli långtidsarbetslösa, vilket kan motverka pensionsutredningens syfte; nämligen att fler arbetar upp i högre ålder än i dag, skriver Umeå universitet.
Universitet anser också att undantaget för företag med upp till 15 anställda som gör att den anställde aldrig kan hävda att en anställning kan ogiltigförklaras, bör tas bort. De tar som exempel att en äldre eller lågutbildad arbetstagare som inte fått den kompetensutveckling den har rätt till, kan sägas upp av personliga skäl utan konsekvenser för arbetsgivaren – trots att arbetsgivaren tidigare brustit i sina skyldigheter.
Umeå universitet anser också att utredningens förslag ger en ökad administrativ börda åt företagen, med ökad risk för skadestånd om det blir fel, och att exempelvis reglerna för företrädesrätt blir svåra att hålla ordning på.
Arbetsmiljöverket uttrycker i sitt mycket kortfattade remissvar att de föreslagna förändringarna i Las kan skapa ökad oro för uppsägningar, vilket ställer krav på arbetsgivare om att de är tydliga med information kring framtida kompetensbehov. Myndigheten betonar också att arbetsgivare, trots nya regler om kompetensutveckling, fortsatt är skyldiga att se till att alla anställda har rätt kompetens för att utföra sitt arbete »oavsett anställningsform, arbetsgivarens ekonomi eller arbetstagarens ålder«.
Även Arbetsförmedlingen har lämnat ett väldigt kortfattat remissvar, och har inga tydliga åsikter. Man instämmer med utredningen om behovet av att få på plats »rätt utbildad arbetskraft«:
»Kompetensutvecklingsinsatser, omställningsarbete och ett livslångt lärande är viktiga aspekter för att åtgärda denna kompetensbrist. Arbetsförmedlingen ser utmaningar med att lagstifta om detta genom ändringar i LAS.«
Medlingsinstitutet deklarerar i sitt remissvar att man är helt emot att reformera arbetsrätten med utgångspunkt i utredningen – istället bör en ny lagstiftning utgå från parternas överenskommelse. Även om LO sagt nej till ett partsgemensamt förslag, bör man utgå från den överenskommelse som finns:
– Avtalet mellan PTK och Svenskt Näringsliv täcker en stor del av arbetsmarknaden inom privat sektor. Även inom kommun- och regionsektorn är parterna överens i omställnings- och trygghetsfrågor. säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo i ett pressmeddelande.
Medlingsinstitutet efterlyser också en bättre konsekvensanalys av effekter på lönebildningen av utredningens förslag.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
