Anna Ekström, gymnasie- och kunskapslyftsminister.

BETYG Det finns stora skillnader i betygssättning i förhållande till resultat på nationella provet, när det gäller olika kommuner och olika huvudmän, visar en granskning i SVT. Men gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekströms förslag räcker inte enligt skolforskare.

Skolinspektionen har vid flera tillfällen påpekat att friskolor sätter högre betyg i förhållande till resultat på nationella proven än vad kommunala skolor gör. Och i höstas kunde Dagens Arena i en granskning visa på skillnader i mattebetyg och resultat i nationella matematikprovet mellan privata och kommunala skolor.

I går rapporterade SVT om stora skillnader i betygssättning i förhållande till provresultat både mellan olika kommuner och mellan olika huvudmän, det vill säga privata och kommunala skolor. I vissa kommuner får 40 till 50 procent av eleverna högre betyg än sina resultat på nationella provet.

Enligt SVT:s granskning är skillnaderna mellan betyg och provresultat lägst i Lidingö, Haparanda och Motala, där högst var tionde elev får bättre betyg än sitt provresultat. I botten ligger Mark, Mellerud och Mönsterås där upp till varannan elev får bättre betyg än provresultatet.

I gårdagens Aktuellt presenterade gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström ett förslag på hur man ska råda bot på det här. Regeringen ska lämna ett lagförslag till riksdagen om att man ska skriva in i skollagen att vid betygssättning ska resultatet på det nationella provet (om ett sådant finns i ämnet red. anm.) »särskilt beaktas«. Det kommer dock inte föreslås några kvantitativa mått för hur mycket betyget får avvika från skolresultatet och för hur det ska kunna utvärderas att reglerna har följts.

»Genom denna ändring kan Skolinspektionen granska avvikelserna mellan nationella prov och elevers betyg. Om avvikelserna är stora utan att det kan motiveras varför/skäl så kan det, precis som vid andra inspektioner, bli påföljder för skolan/huvudmannen« skriver Anna Ekströms pressekreterare Helena Paues i ett mejlsvar till Dagens Arena.

Men skolforskare som Dagens Arena varit i kontakt med är kritiska till Anna Ekströms lösning på betygsproblemet.

– I princip alla parter vinner på att sätta höga betyg: elever, lärare, föräldrar. Då behövs det ganska skarpa regleringar för att komma tillrätta med det här. Som det lät i inslaget är det här förslaget inte tillräckligt skarpt, säger Björn Öckert, nationalekonom och skolforskare verksam vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU.

Björn Öckerts förslag är istället något han menar att skolforskare har pratat om i flera år.

– För det första behövs en extern rättning av nationella prov, och för det andra behöver man knyta betygen till genomsnittsnivån på nationella provet på skolnivå. Det skulle sätta en standard på skolnivå som gör att man inte kan avvika alltför mycket från nationella provets resultat, säger Björn Öckert.

Systemet skulle delvis innebära en återgång till det relativa betygssystemet som tidigare användes när betygsskalan var 1 till 5. Då sattes betygen i relation till övriga elevers resultat på skolan.

Men Christian Lundahl, professor i pedagogik vid Örebro universitet, menar att det finns betydande felkällor om man utgår från nationella prov i bedömning av elevers kompetens, då vissa exempelvis har svårt för själva provsituationen och andra snarare kommer prestera lite över sin generella kunskapsnivå på proven.

– Jag är inte säker på att lösningen är att ge nationella prov ännu mer tyngd. Dels måste man jobba med kompetensutveckling av lärare i betygssättning, men man måste också fundera på vilken tyngd betygen ska ha när elever söker sig vidare, säger Christian Lundahl.

Samtidigt kallar han det en »varningsklocka« när samma skolor år efter år har betygsresultat som ligger högt över resultaten på nationella provet.

– Man har också sett att om skolor får samverka med varandra ger det bättre likvärdighet, till exempel att man ses och diskuterar hur man ska bedöma och rätta nationella prov tillsammans, säger Christian Lundahl.

Någon form av kontrollrättning av en övre instans, exempelvis av särskilt erfarna lärare i kommunen, tror han också kan vara en bra metod att skapa rättvisande resultat på nationella proven.