Elever med underkända betyg i sexan höjer sig inte till nian

BETYG Elever som får många F i årskurs 6 höjer inte sina betyg till årskurs 9. Det visar en sammanställning från Skolverket. Samtidigt är intresset svalt från skolor att testa betyg i årskurs 4 – bara tolv har anmält sig. Nu överväger Skolverket att öppna en ny ansökningsomgång. 

Nyligen gick sista ansökningsdatum ut för skolor som är intresserade av att delta i försöksverksamhet med betyg i årskurs 4. Försöket är ett resultat av en kompromiss mellan allianspartierna, som vill ha tidigare betyg, och regeringen. Men bara tio huvudmän med totalt tolv skolor har anmält intresse, för att delta i försöket. Det är ett så lågt antal att Skolverket nu överväger att gå ut med en ny ansökningsomgång inför kommande läsår, för att försöka få fler skolor som kan tänka sig att delta.

– Det här visar det vi hela tiden har trott, nämligen att de flesta lärare och rektorer ser att annat än betyg gör större skillnad för elevernas resultatutveckling, sade utbildningsminister Gustav Fridolin till tidningen Lärarnas tidning i början av juni.

Samtidigt har Skolverket för första gången kunnat mäta effekterna av förändringen med betyg redan i årskurs 6. Myndigheten har studerat den första årskullen som fått betyg i sexan, och som nu gått ut nian. Resultaten visar att trots att den bild som betygen ger av hur eleven klarar sig kunskapsmässigt i skolan, leder det inte till att eleverna får rätt insatser och därmed kan höja sina betyg under högstadiet. Detta har också Altinget tidigare rapporterat om.

Av 15 600 elever som hade F i ett eller flera ämnen i årskurs 6 är det 9 100 som fortfarande inte får godkända betyg i årskurs 9. Sämst går det för dem som hade flera F i sexan. Av dem var det bara drygt en fjärdedel, 28 procent, som fick godkänt betyg i alla ämnen i nian.

– En slutsats är att eleverna inte har fått det särskilda stöd de har rätt till, säger Mikael Ejerblom, enhetschef på läroplansavdelningen på Skolverket om siffrorna.

Ändå har en del elever fått stöd efter underkända betyg, som kan ske genom extra anpassningar i undervisningen eller särskilt stöd. En fjärdedel av eleverna som hade F i ett ämne, och hälften av dem som hade underkänt i flera ämnen fick någon form av stöd i årskurs 8 och/eller 9. Det verkar dock inte ha räckt hela vägen. Så vilka brister kan finnas även i de fall elever faktiskt får stöd?

– Det är svårt att generalisera, men ofta kan det bero på att man sätter in fel åtgärder och sätter in fel stöd, säger Mikael Ejerblom.

Inom det särskilda stödet ingår både lärare och elevhälsa, och Skolinspektionen har, enligt Mikael Ejerblom, tidigare kunnat visa att det ofta brister på elevhälsesidan på grund av bristande resurser.

– Här kan det också behövas bättre samarbete med andra sociala myndigheter, till exempel hälso- och sjukvård. Det finns utredningar som visar att det samarbetet fallerar.

Kan man utifrån det här dra några slutsatser om hur väl tidiga betyg fungerar?

– Skolverket har gjort en utredning tidigare där vi konstaterar i princip att om man har betyg i årskurs 6 räcker det inte ensamt till för att alla elever ska få ett tidigt stöd. Det behövs andra insatser också. Om jag drar mig till minnes rätt säger vår utredning att för ambitiösa elever gör tidiga betyg nytta och för de som det inte går så bra för har det en motsatt effekt, säger Mikael Ejerblom.

Christian Lundahl, professor i pedagogik vid Örebro universitet bekräftar den bilden.

– Värdet av betyg för de som hela tiden lyckas är inte så stort, men för de som misslyckas blir varje misslyckande ytterligare ett bevis för dem på att de har det svårt i skolan; det trycker ned dem, säger Christian Lundahl.

Argumentet för tidiga betyg har varit att det blir väldigt tydligt, svart på vitt, var eleven står kunskapsmässigt. Men Christian Lundahl säger att det inte är insikt om vad eleven kan och inte kan som saknas.

– Lärare brukar säga att de ser ganska direkt vilka elever som inte hänger med i samma tempo. Det som saknas har egentligen aldrig varit betyg, utan möjligheten att sätta in rätt åtgärder. Varför skolor ändå inte gör det har nog mer med resurser och annat att göra, säger Christian Lundahl.

Vad gäller de enbart tolv skolor som har anmält intresse för att ingå i försöket med betyg redan i årskurs 4 tror Christian Lundahl att det blir svårt att dra några slutsater av försöket.

– Eftersom det är så få skolor anmälda till testa betyg från årskurs 4 tror jag att det blir svårt att dra några slutsatser. Man kanske kommer kunna beskriva vissa saker, men vi kommer fortfarande vara ovissa efter försöket, säger han.

Vad tror du det beror på att så få skolor har anmält intresse?

– Jag tror att lärare som möter elever varje dag ser att elever är så väldigt olika mogna i de här åldrarna, och det skulle bli jobbigt att betygsätta vissa av dem, säger Christian Lundahl.