Sänkt utbildningskrav riskerar vården av unga

Det ska inte längre krävas någon eftergymnasial utbildning för att jobba på Statens institutionsstyrelse, enligt ett nytt beslut. »Både vårdkvalitén och arbetssituationen riskerar att försämras«, säger Lena Henriksson, Saco. 

Det behövs inte längre någon eftergymnasial utbildning för att arbeta på Statens institutionsstyrelse, Sis. Efter ett nytt beslut kan den som saknar eftergymnasial utbildning ta hand om barn och unga med svåra problem som självskadebeteende, självmordsbenägenhet och psykotiska sjukdomar, rapporterar Ekot.

Tidigare har det krävts att anställda ska ha minst två års eftergymnasial utbildning. Nu räcker det med att ha gått gymnasiet och ha ett års erfarenhet från vård och behandlingsyrken för att bli behandlingsassistent på Sis.

Det sänkta utbildningskravet är tillfälligt och ska gälla under ett års tid.

– Det vi står inför just nu det är brist på en arbetskraft som påverkar på ett betydande sätt våra möjligheter att överhuvudtaget kunna bemanna våra institutioner, säger Kenth Ehliasson, generaldirektör på Sis, till Ekot.

Men facket är kritiska mot det sänkta utbildningskravet.

– Det är beslut jag å ena sidan kan förstå eftersom man har väldigt svårt att rekrytera behandlingsassistenter runt om i landet. Samtidigt finns en risk att kvalitén i vården försämras i och med de sänkta utbildningskraven. Dessutom riskerar arbetsbelastningen att öka för den övriga personalen, säger Lena Henriksson, facklig förtroendeman på Saco vid Sis.

Även Barnombudsmannen Fredrik Malmberg är oroad.

– FN:s barnrättskommitté och FN:s tortyrkommitté har tvärtom uttalat att kraven bör skärpas på kompetensen hos personalen som jobbar med de här befogenheterna. Det är klart att sänker man kompetenskraven och inte ens ställer krav på eftergymnasial utbildning så ökar ju risken att befogenheterna används felaktigt. Jag känner djup oro över vad det här kan innebära för barnens vård, säger han till Ekot.