Foto: Flickr/Linh Nguyen
Foto: Flickr/Linh Nguyen

Ojämlikheten ökar bland barn, visar ny Unicef-rapport. »Dagens politik bromsar enbart utvecklingen. För att vända den krävs en betydligt mer kraftfull investeringspolitik«, säger Tapio Salonen.

Sverige sviker de mest utsatta barnen, visar en ny rapport från Unicef. I rapporten har man undersökt hur stora klyftorna är mellan de tio procent av barnen som är mest utsatta i samhället och de barn som utgör genomsnittet, när det gäller ekonomi, hälsa och utbildning. I jämförelse med 35 länder hamnar Sverige på 23:e plats – långt efter Danmark, Finland och Norge som ligger i topp.

Sverige hör också till de länder som fallit mest i undersökningen.

Tapio Salonen, professor i socialt arbete vid Malmö Högskola, förklarar att ojämlikhetsmönstren i det svenska samhället är en långvarig tendens som vi haft sedan början av 80-talet.

– Samtidigt ser vi att det går bra för Sverige i stort, de flesta barnfamiljerna har fått det bättre. Men det paradoxala är att samtidigt som välståndet ökar, ökar också klyftorna, säger han.

Forskningen visar att varaktig ekonomisk och social utsatthet påverkar barnen. Dels i uppväxten, där barn exempelvis utesluts från aktiviteter som är självklarheter för andra barn. Men utsattheten får också konsekvenser på längre sikt, säger Tapio Salonen.

– Ekonomisk social utsatthet är den enskilt viktigaste faktorn för att det går olika bra för unga längre upp i åldrarna när det gäller utbildning och etablering i arbetsliv och vuxenliv.

Vad krävs då för att vända utvecklingen?

I regeringens vårbudget räknar man upp de reformer som bedöms har en utjämnande fördelningspolitisk effekt. Det handlar bland annat om höjd ersättning i arbetslöshetsförsäkringen, höjd sjuk- och aktivitetsersättning, höjt bostadstillägg och höjt underhållsstöd. Men enligt regeringens bedömning väntas reformerna endast bidra till att minska inkomstskillnaderna med -0,004 procent, mätt med Gini-koefficienten (ett ekonomiskt mått på ojämlikhet).

– Det verkar alltså som man bromsar ojämlikhetsutvecklingen. Men för att vända utvecklingen krävs en betydligt mer långsiktig och kraftfull social investeringspolitik. Genomslaget nu är alldeles för blygsamt och mer måste till för att Sverige ska återta en topposition med de andra nordiska länderna.