Mathias Åström. Lärarförbundet och Heidi Stensmyren, Läkarförbundet.
Mathias Åström. Lärarförbundet och Heidi Stensmyren, Läkarförbundet.

LÖNESKILLNADER Medlingsinstitutet säger nej till LO:s krav att särredovisa arbetares och tjänstemäns löner i offentlig sektor. Men Läkarförbundet är öppna för idén, och Socialdemokraterna har ställt sig bakom en motion med samma krav inför kongressen i april.

LO krävde för ett år sedan att Medlingsinstitutet, som ansvarar för Sveriges officiella lönestatistik, ska redovisa lönenivåer uppdelat på arbetare och tjänstemän inom offentlig sektor. Samma uppdelning görs i dag inom privat sektor. Bakgrunden är att fackorganisationen ser en utveckling där arbetarna inom Kommunal som är offentligt anställda knappt kommer upp i nivån för märket som satts i avtal.

– Om man har kommit överens om en generell löneökning på 2,2 procent så har Kommunals medlemmar bara fått 1,8 procent. Det betyder att någon annan har tagit mer, men i dag kan man inte se vilka som har fått de löneökningarna. Det problemet har vi inte på den privata sidan, säger Torbjörn Johansson, avtalssekreterare på LO.

Samtidigt har flera tjänstemannaförbund inom kommuner och landsting haft en väldigt stark löneutveckling under senare år. Det gäller bland annat lärare och skolledare, sjuksköterskor och socionomer. Flera av dem är bristyrken där det funnits en uttalad ambition att höja lönenivåerna.

Men Medlingsinstitutet har nu svarat nekande på LO:s krav, och som skäl uppger de att Sveriges kommuner och landsting, SKL, som arbetsgivarpart, motsätter sig att redovisa löner på det sättet. Sedan länge har SKL avtal med fackförbunden, som ger de senare tillgång till lönestatistik, men den får fackförbunden inte offentliggöra. Medlingsinstitutet har å sin sida ett liknande avtal med SKL, som ger dem de löneuppgifter som de bygger sin statistik på.

SKL motiverar sitt ställningstagande med att de idag har ett gemensamt kollektivavtal för arbetare och tjänstemän, ett så kallat medarbetaravtal, i motsats till privat sektor där kollektivavtalen är olika. SKL är måna om att inte behöva dela upp avtalen på arbetare och tjänstemän.

– Villkorsavtal, pensioner, försäkringar och så vidare är samma i vårt medarbetaravtal. Man ska alltså inte som chef behöva hålla reda på vem som tillhör vilken grupp. Vi ser också att man i dag går emellan arbetar- och tjänstemannayrken. Till exempel kan vaktmästare sorteras både som tjänsteman och arbetare, och är i lika stor grad organiserade av Vision som Kommunal, säger Niklas Lindahl, förhandlingschef på SKL till Dagens Arena.

Delar du LO:s av att arbetaryrkena i offentlig sektor har halkat efter lönemässigt?

– Jag vill inte säga att löneutvecklingen generellt sett har varit sämre för LO-yrken än tjänstemän, men vi kan se att vissa bristyrken har haft en snabbare löneutveckling, bland annat socionomer och sjuksköterskor, säger Niklas Lindahl.

SKL menar också att eftersom det nästan uteslutande är Kommunal som organiserar arbetaryrkena inom offentlig sektor, blir det alldeles för tydligt just hur ett förbunds löner ser ut om man redovisar arbetare för sig.

– På den privata sidan finns det ungefär 14 fackförbund på arbetarsidan, säger Niklas Lindahl för att ge en jämförelse.

Men Torbjörn Johansson på LO ger inte mycket för argumenten om medarbetaravtal.

– Vi har inget emot att man behåller medarbetaravtalen, vi vill bara särredovisa löner för arbetare och tjänstemän. Det är ingen svår uppdelning, säger han.

Lärarförbundet, som har haft en stark löneutveckling för sina medlemmar på senare år, står dock på SKL:s sida i frågan och kritiserar särredovisning för arbetare respektive tjänstemän.

– Det är en rätt så omodern utgångspunkt, med tanke på hur offentlig sektor har utvecklats, säger Mathias Åström, förhandlingschef på Lärarförbundet.

Han utvecklar vad han menar med omodernt.

– Att klumpa ihop alla tjänstemannagrupper på en sida och LO-grupper på den andra är ju detsamma som att säga att de ska ha samma löneutveckling.

Vi vill ju komma bort från det här rättvisetänket, om att nu är det vår tur, och nu är det deras tur.

Samtidigt säger han sig inte ha något principiellt emot att dela upp statistiken enligt LO:s önskemål, om man också behåller dagens sortering efter yrkesgrupp. Däremot tror han att det skulle leda till bakslag i form av ännu sämre statistik, då arbetsgivarna troligen skulle sparka bakut och inte vilja leverera verktygen i form av sifferunderlag.

Har arbetare missgynnats lönemässigt enligt dig?

– Missgynnats är en värderingsfråga. Lärargrupperna har fått större löneökningar än LO-gruppen senare år, men det är fortfarande så att lärarkollektivet är oerhört felavlönat i förhållande till yrkesgrupper med motsvarande längd på utbildningen och motsvarande ansvar, till exempel jurister, civilekonomer och civilingenjörer, säger Mathias Åström.

Lärarnas riksförbund är överhuvudtaget inte intresserade av att svara på frågor om LO:s förslag.

»Frågan ligger inte i linje med det som vi vill lyfta i debatten vad gäller de stora satsningar som måste göras i skolan på lärares arbetsvillkor och styrning och på finansiering av skolan. Där lägger vi vårt fokus i den externa kommunikationen.« skriver förbundets pressekreterare Zoran Alaric i ett mejlsvar till Dagens Arena.

Fackförbundet Vision organiserar en bred grupp av tjänstemän inom offentlig sektor, från chefer till ekonomer och socialsekreterare till administratörer.

– Jag förstår ju syftet som LO har, samtidigt som vi inte riktigt ser behovet av att det ska stå i Medlingsinstitutets statistik eftersom det är ett för grovt mått för oss. Det finns andra uppdelningar som är mer relevanta, säger Eva-Lotta Nilsson, förhandlingschef på Vision.

Skulle det riskera att missgynna er, om statistiken fördelas på arbetare och tjänstemän?

– Nej, det tror jag inte. Men vi vill ju komma bort från det här rättvisetänket, om att nu är det vår tur, och nu är det deras tur. Vi vill att det ska finnas en diskussion hos varje arbetsgivare: vilka löner behöver man ha för att behålla personal inom våra branscher? säger Eva-Lotta Nilsson.

Istället tror Eva-Lotta Nilsson att Visions medlemmar skulle kunna dra nytta av att finfördela statistiken mer inom varje yrkesgrupp, exempelvis för tandsköterskor och socialsekreterare.

I motsats till andra tjänstemannaförbund inom offentlig sektor har Läkarförbundet inte haft en löneutveckling de är nöjda med.

Läkarförbundet delar Visions önskan om mer sorterad statistik inom sin yrkesgrupp, men är också positiva till LO:s förslag om att dela upp i grupperna arbetare och tjänstemän.

– Utan ha sett förslaget tycker jag att det är intressant att diskutera. Jag tror att det skulle vara bra att behålla både vård- och skolauppdelningen, men att också ha en mer differentierad lönestatistik, säger Heidi Stensmyren, ordförande för Läkarförbundet.

I motsats till vissa andra tjänstemannaförbund inom offentlig sektor har Läkarförbundet inte haft en löneutveckling de är nöjda med. Därför har de meddelat att de i pågående avtalsrörelse överger modellen med sifferlösa avtal som de tillämpade till hälften för nuvarande avtalsperiod. Arbetsgivarna har inte tagit sitt ansvar när det gäller lönebildningen, vilket har gjort att anställda på de ställen som har haft sifferlösa avtal haft sämre löneutveckling, enligt Läkarförbundet.

Påverkar er löneutveckling hur du ser på frågan om särredovisad statistik?

– Ja, det kan man nog delvis säga. Mera detaljerad statistik underlättar utvärderingen. Sedan ändrar man inte hållning från ett år till ett annat beroende på om löneutvecklingen är till ens fördel eller nackdel ett enstaka år. Jag tycker nog ändå att för vår medlemsgrupp är differentierad statistik en fördel. Vi är en ganska heterogen grupp med många olika specialister, så det vore en fördel att kunna se tydligare skillnader inom den, säger Heidi Stensmyren.

Skulle det här kunna vara en fråga Läkarförbundet kan komma att driva?

– Ja, vi försöker redan idag driva att det ska synas vilka som är överläkare. Bättre redovisning av läkare under kompletteringstjänstgöring, och de som har forskartid är viktigt. Inte minst för att kunna verka för svagare grupper, som exemlpelvis läkare från tredje land, säger Heidi Stensmyren.

Men det är inte bara inom den fackliga världen som krav höjs på särredovisning för arbetare respektive tjänstemän. En motion från Göteborgsdistriktet inom Socialdemokraterna med samma krav har antagits och kommer att läggas fram för beslut vid partikongressen 8-12 april. Återstår att se om det blir förnyade riktlinjer för Medlingsinstitutets presentation av statistik.