Camilla Frankelius, Sveriges ingenjörer och Arbetsdomstolen. Bild t h: Per-Olof Forsberg.
Camilla Frankelius, Sveriges ingenjörer och Arbetsdomstolen. Bild t h: Per-Olof Forsberg.

Flera LO-förbund drivet frågan om att reglera hyvling i avtalsrörelsen, men samma intresse märks inte alls hos de fem tjänstemanna- och akademikerförbund som Dagens Arena pratat med. Men Vision ser en ökning av fenomenet.

I höstas kom en dom i Arbetsdomstolen, AD, som gav Coop rätt att dra ned på anställdas tjänstgöringsgrad, det som har kommit att kallas hyvling, utan hänsyn till turordningsregler. Domen har tolkats som ett stort bakslag för flera fackförbund, däribland Handels som drev målet. Som en konsekvens av AD:s utslag har flera LO-förbund valt att prioritera frågan i avtalsrörelsen, i förhoppning att få till en reglering i kollektivavtal kring hyvlingsfrågan. Handels, Hotell- och restaurangförbundet, Fastighets och Seko är några av fackförbunden som har gjort hyvling till ett avtalskrav.

Bland akademikerförbunden och tjänstemannaförbunden  tycks intresset för frågan vara lägre, och enligt de svar som Dagens Arena har fått beror det främst på att hyvling som fenomen inte upplevs förekomma eller vara något problem i dessa fackförbunds branscher.

Varken Unionen eller Sveriges ingenjörer driver frågan som ett avtalskrav. Camilla Frankelius, enhetschef på förhandlingsavdelningen hos Sveriges ingenjörer, skriver i ett svar på sms:

»Vi har inga ärenden eller har haft problem med detta för våra medlemmar.«

Marie Thuresson är biträdande förhandlingschef på Jusek och arbetar främst mot offentlig sektor. Hon säger så här om fenomenet hyvling.

– Det är inget vi stöter på överhuvudtaget hos arbetsgivarna att man vid arbetsbristsituationer placerar om till lägre tjänstegrad. Inom våra medlemsgrupper ligger behovet på heltidstjänster. Medlemmarna har specifik kompetens och högskoleutbildning. Det ser ju lite annorlunda ut på LO-sidan, säger hon.

 Skulle hyvling potentiellt kunna komma att hota även era branscher?

– Jag har svårt att se det faktiskt. Jag jobbar framförallt mot offentlig sektor, och där har det aldrig varit något problem. Jag vågar påstå att det gäller även för privat sektor, säger Marie Thuresson.

Frågan är alltså inte aktuell för Jusek under avtalsrörelsen.

Vision driver inte heller hyvlingsfrågan som ett avtalskrav. Däremot uppger fackförbundet att hyvling förekommer och att fenomenet spås växa.

– Vi har haft några förhandlingar där man har använt sig av hyvling. Det har varit den privata sektorn och mycket gäller hvb-hem. Det handlar alltså om verksamheter där man har personal dygnet runt, och där inströmningen av barn och unga kan variera kraftigt. Många hvb-hem har det tufft nu, då exempelvis ensamkommande barn blivit betydligt färre, och vissa av aktörerna har då använt sig av hyvling, säger Ulrika Edbrink, förbundsjurist på Vision.

Efter AD-domen i Coop-fallet finns en oro för att fenomenet hyvling kommer att växa.

– Vi är oroliga för att det här kommer att vara ett sätt att möta nedgångar i behov, att man varierar tjänstgöringsgrad hos de anställda, säger Ulrika Edbrink.

Lärarförbundet driver inte heller hyvlingsfrågan, men de gör också en annorlunda tolkning av ovannämnda AD-dom som många har sett som ett prejudikat som ger arbetsgivaren stärkt rätt att hyvla tjänster. Camilla Brown, enhetschef för avtal och juridik på Lärarförbundet skriver i ett mejl till Dagens Arena att förbundet inte bedömer att rättsläget har förändrats av Coop-målet:

»Lärarförbundets bedömning är att prövningen i målet AD 2016 nr 69 avsåg en begränsad fråga eftersom just i det aktuella fallet var parterna överens om att det hos arbetsgivaren fanns en verklig arbetsbrist och att erbjudandet som gavs arbetstagarna var skäligt. Lärarförbundet har tidigare haft en prövning i domstol i målet AD 2012 nr 16 och av det målet framgår att arbetsgivaren ska använda sig av uppsägningar som sista utväg och att arbetsgivaren ska anstränga sig för att erbjuda anställda heltidsanställningar.«

Camilla Brown utvecklar på telefon hur Lärarförbundet ser på hyvling.

– Det är en stor lärarbrist och vi ser inte att det finns ett stort behov av att skära ned heltidstjänster till deltid, säger hon till Dagens Arena.