Gustav Fridolin (MP) och Anna Ekström (S). Bilder: Kristian Pohl/Regeringskansliet
Gustav Fridolin (MP) och Anna Ekström (S). Bilder: Kristian Pohl/Regeringskansliet

VÄLFÄRDSVINST Utbildningsministern och gymnasieministern kritiserar vinstutdelningar hos skolor som fått del av riktade statsbidrag. Men samtidigt är det viktigt att inte ställa för hårda kontrollkrav kopplade till bidragen, säger utbildningsminister Gustav Fridolin (MP).

Igår kunde Dagens Industri i en granskning visa att många fristående skolor har ökat sin vinstutdelning i år  – inför hotet om ett vinsttak för välfärdsbolag som regeringen och Vänsterpartiet är överens om att lägga förslag om.

Gymnasie- och kunskapsminister Anna Ekström (S) sade till TT att hon blir »provocerad« av att vissa skolor som får riktade statsbidrag för höjd kvalitet väljer att plocka ut vinst. I dag utvecklade hon den kritiken i samband med en presskonferens som hon höll tillsammans med de andra två ministrarna på utbildningsdepartementet.

– Att statliga medel för elevhälsa eller läxhjälp går till skolor som väljer att dela ut medlen i vinst, ja, det visar hur komplicerat och svårt marknadsstyrningen inom skolan gör det. För alla insatser man gör för att förbättra resultaten i den svenska skolan riskerar ju faktiskt att gå till vinstpengar i skatteparadis istället för till barns undervisning och elevhälsa, säger Anna Ekström.

För några veckor sedan kritiserade utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) att Internationella Engelska skolan valde att dela ut 50 miljoner kronor, det vill säga en tredjedel av sin vinst för förra året, till aktieägarna.

I dag understryker Gustav Fridolin att det är fråga om ett systemfel som gör att pengar som är avsedda att gå till förbättrad undervisning kan gå till vinst, vilket är bakgrunden till att regeringen vill begränsa vinstuttaget inom välfärden.

– När vi delar ut medel till fristående skolor som väljer att göra vinst så förbättrar det ekonomin i de bolagen och då kan man göra vinst på andra medel än just de pengar som vi lagt in, till exempel kommunens generella skolpeng, säger Gustav Fridolin i samband med en presskonferens.

Kan alla skolor missbruka det här eller är det ett problem som bara berör vinstdrivande skolor?

– När pengar vi betalar ut för att de ska att öka jämlikheten i skolan och ge kvalitet för elever delas ut i vinst eller går till aktieägare – det är helt uppenbart att det är provocerande på ett helt annat plan än om det finns andra exempel där pengar har gått till andra delar av skolverksamheten, säger utbildningsministern.

Han säger att generellt sett har staten en god uppföljning av vad medel till skolan används till, men samtidigt säger han att regeringen medvetet har valt att inte kontrollera hur vissa riktade statsbidrag används.

– Är kontrollapparaten för stor är risken att mindre kommuner, som ofta behöver bidragen mest, inte alls kan ta del av medlen, säger Gustav Fridolin.

Han tar exemplet med läxhjälpsbidrag, som exempelvis Internationella Engelska skolan i sin senaste årsredovisning pekar ut som ett tillskott som ökat omsättningen.

– Läxhjälpsstödet är ett bra exempel på problematiken, för där har vi medvetet valt att utforma det på det enklaste sättet för skolorna. Därför betalar vi ut pengar för antal elever som erbjuds läxhjälp, säger utbildningsministern.

Däremot kontrolleras inte hur många som verkligen tagit del av läxhjälpen eller hur många lärare som har anlitats för att hjälpa eleverna.

Med dagens parlamentariska läge är det inte troligt att ett förslag om vinstbegränsning kommer att gå igenom i riksdagen. Ett sätt att då ändå få mer kontroll över hur de riktade statliga statsbidragen används är att göra dem färre; idag finns 20 till 25 stycken olika sorters bidrag som skolor kan söka, enligt utbildningsministern.

– Skolkommissionens förslag är att vi börjar rensa upp i den här stora floran av statsbidrag som alla regeringar sedan kommunaliseringen av skolan har tillfört och istället håller oss med huvudsakligen ett stort bidrag som är riktat efter var behoven är som störst, säger utbildningsministern.

Enligt Gustav Fridolin har regeringen börjat att rikta de senast införda statsbidragen så att störst behov ska väga tyngst.

– Det finns några som är exklusiva mot de skolor som har de allra tuffaste utmaningarna, men generellt sett kan alla skolor vara med och söka, men de som har störst behov kan antingen få mer pengar eller går först i kön om bidraget är översökt, säger han.

Däremot står lagen i vägen för att gå in och styra statsbidragen, genom att tillämpa skarpare regler gentemot vinstdrivande eller fristående skolor.

– Skulle vi ha statsbidrag som premierade kommunerna skulle det kunna leda till att de blev dömda till att betala ut en del av sina bidrag till fristående skolor, säger Gustav Fridolin.