Franska Front National, lett av Marine Le Pen, går kraftigt framåt i mätningar inför EU-valet. Bild: Europaparlamentet
Franska Front National, lett av Marine Le Pen, går kraftigt framåt i mätningar inför EU-valet. Bild: Europaparlamentet

Många länder i Europa har högerextrema partier som förväntas gå framåt i EU-valet. Vilka Sverigedemokraterna kommer att samarbeta med om de kommer in i parlamentet vill de hålla öppet till efter valet.

I en majoritet av EU:s länder finns i dag politiska partier som grundar sig i fascistiska och/eller rasistiska rörelser. I den ekonomiska krisens spår har flera av dem fått ökat politiskt inflytande. Enligt prognoser väntas många av dessa partier gå framåt i EU-valet den 25 maj, från dagens 51 mandat i EU-parlamentet till drygt 80.

Men det finns ingen enad europeisk högerpopulistisk/högerextrem rörelse, menar statsvetaren Andreas Johansson Heinö. Vad som förenar de olika partierna är att de använder sig av en populistisk och nationalistisk retorik, och ett motstånd mot EU:s överstatlighet och invandring.

Inför valet i maj leder flera högerextrema partier – United Kingdom Independence Party (UKIP), Nationella fronten, Dansk Folkeparti och holländska Frihetspartiet (PVV)  – väljarmätningarna i sina länder. Men de enskilt största faktorerna till den högerextrema fallangens förväntade tillväxt i EU-parlamentet är franska Nationella Frontens och brittiska UKIP:s framgångar på hemmaplan.

Enligt senaste mätningen från PollWatch 2014 ökar franska Front National från tre till 22 mandat och brittiska UKIP från 13 till 23. Men partierna, som leds av Marine Le Pen och Nigel Farage, kommer med största sannolikhet inte att ingå i samma partigrupp. Nigel Farage anser att det är en omöjlighet på grund av att Front National är ett ”antisemitiskt parti”. Medan Marine Le Pen är kritisk till UKIP:s motstånd till islam.

I dag ingår de flesta högerextrema partier i EFD/MELD-gruppen. Gruppen består av 31 ledamöter från bland annat brittiska United Kingdom Independence Party, italienska Lega Nord, danska Dansk Folkeparti och finländska Sannfinländarna. Den är en av de minsta grupperna i parlamentet – med ledamöter som har lägst närvaro vid omröstningar – som bildades efter valet 1994.

Skillnaden mot förra valet 2009 är att de högerextremistiska och uttalat nazistiska partierna, som tidigare suttit som grupplösa i parlamentet, tros växa mer än partierna i EFD/MELD-gruppen. Grekiska Gyllene Gryning, vars partiledning till stora delar sitter häktade, misstänkta för att ha byggt upp en paramilitär organisation, går fortfarande framåt i grekiska mätningar. Och även ungerska Jobbik, bulgariska Ataka och slovakiska SNS väntas växa, medan rumänska PRM och brittiska British National Party kan förlora sina mandat.

Tysklands nationaldemokratiska parti (NPD) står, 70 år efter andra världskriget, inför ett europeiskt genombrott. Sedan landet slopade procentspärren till EU-valet kommer NPD sannolikt att få ett mandat och därmed göra entré i EU-parlamentet.

Gemensamt för dessa olika ultranationalistiska partier är att de sannolikt kommer att arbeta som grupplösa i parlamentet, vilket innebär att deras reella politiska inflytande är begränsat.

Hittills har de övriga radikalt högerextrema partierna samarbetat inom nätverket EAF (Europeisk allians för frihet). I det nätverket ingår Marine Le Pens Nationella Fronten och holländske Gert Wilders Frihetspartiet (PVV), som  meddelat att de har som ambition att bilda en gemensam partigrupp. Där ska även österrikiska FPÖ och belgiska VB ingå – och troligtvis även italienska Lega Nord. Slovakiska nationalistpartiet SNS kan, om de blir kvar i parlamentet, utgöra det sjätte partiet i gruppen.

Men det behövs sju partier med minst 25 ledamöter för att starta en partigrupp i EU-parlamentet. Sverigedemokraterna kan – om de tar sig förbi fyraprocentsspärren – bli det parti som möjliggör bildandet av en högerextrem partigrupp i EU-parlamentet. De kommer i så fall att samarbeta med partier som bland annat har åtalats för hatbrott och vill förbjuda koranen (Frihetspartiet), och vill förbjuda aborter, stoppa invandring från utomeuropeiska länder samt återinföra dödsstraff (Front National).

SD har inte velat ge något besked i förväg vilken partigrupp de planerar att samarbeta med om de blir invalda i EU-parlamentet, utan sagt att de vill invänta valresultatet. Men så sent som förra året deltog Sverigedemokraterna i ett möte arrangerat av nätverket EAF i Paris. SD:s partisekreterare Linus Bylund intervjuades i samband med mötet av Europaportalen och sade att partiet kommer att söka samarbete med en partigrupp.

– Det är en plattform eller vad man ska kalla det. Man överlever inte i EU-parlamentet utan samarbetspartner.

Han förklarade vidare att SD delar uppfattning i flera frågor med EAF-partierna i Frihetspartiet, Nationella Fronten med flera.

– Det finns en del frågor där vi visar för väljarna att här tycker vi samma och här kommer vi inte att vara ensamma i parlamentet att driva. Till exempel att varje land ska ha rätt att bestämma över sin egen migrationspolitik fullt ut, sade Linus Bylund till Europaportalen.