Bild: Socialdemokraterna.
Bild: Socialdemokraterna.

TILLGÄNGLIGHET Regeringen presenterade i dag förslag till ett nytt mål för funktionshinderpolitiken. Prioriterade områden är arbete och universell utformning. Men det finns fortfarande inga planer på att införliva FN-konventionen i svensk lag, något som får kritik.

Det handlar om en proposition till riksdagen utan konkreta lagförslag, men som innebär att flera uppdrag läggs på myndigheter om att se över olika områden – något som senare kan resultera i konkreta åtgärder och reformer, enligt barn-, äldre- och jämställdhetsminister Åsa Regnér (S).

– Det är viktigt att gå till riksdagen för det är en stor fråga som berör många i samhället, och därför är det viktigt att den diskuteras brett, sade Åsa Regnér på presskonferensen på Rosenbad under förmiddagen.

Åsa Regnér kallar förlaget för en »inriktningsproposition« som slår fast att det handlar om mänskliga rättigheter och att politiken på området ska utgå från FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Det nuvarande målet för funktionshinderpolitiken är från år 2000, och enligt ministern behöver både språkbruket förnyas och kopplingen till FN-konventionen förstärkas.

– Målet är förstås att alla människor i samhället ska kunna leva sina liv och vara delaktiga i samhället, sade Åsa Regnér.

Samtidigt finns i dag inga planer på att införliva FN-konventionen i svensk lag, ett krav som länge har drivits av organisationer inom funktionshinderrörelsen.

För att nå ett mer delaktigt samhälle ska det först göras ett antal översyner på olika samhällsområden av ansvariga myndigheter. Prioriterade områden är arbetsmarknaden, utbildning, it-politiken, transporter, diskriminering och bebyggd miljö.

På transportområdet ska det också göras en granskning av hur kvaliteten ser ut i färdtjänsten, ett område som Dagens Arena nyligen granskade.

När det gäller arbetsmarknaden är unga personer med aktivitetsersättning i fokus, eftersom väldigt få i den här gruppen går vidare till jobb.

– Nu ska vi tillsätta en arbetsgrupp som ska se över sambandet mellan aktivitetsersättning och arbete, och hur man kan underlätta för unga som har funktionsnedsättning att komma in i arbete eller börja studera, sade Åsa Regnér.

Dessutom får Arbetsförmedlingen i uppdrag att se över om begreppet »nedsatt arbetsförmåga« , som i dag används inom arbetsmarknadspolitiken, påverkar de personer som det berör och i så fall hur.

Funktionshindersrörelsen och FN:s kommitté för mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning har, enligt regeringen, pekat på att det kan finnas risker för diskriminering i och med att termen nedsatt arbetsförmåga används.

Universell utformning lyfts fram som en viktig princip för den kommande funktionshinderpolitiken. Det handlar om att när samhället planeras ska det göras rätt för början, så att allt från kommunikation till utformning av dörrar och fysisk miljö passar alla medborgare.

DHR, Förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder, välkomnar att universell utformning lyfts fram, men beskriver förslaget i stort så som det har presenterats hittills som »förvånansvärt tandlöst«. De är framförallt kritiska till att det saknas planer på att göra FN-konventionen till svensk lag.

»Det gör att vi ställer oss frågande om regeringen står bakom konventionens samtliga paragrafer och FN:s rekommendationer. Exempel på hur regeringen har bortsett från konventionen redan är hur de helt har frångått intentionerna i LSS-lagstiftningen sen flera år tillbaks« skriver förbundet i ett uttalande på sin hemsida.

DHR riktar också kritik mot att det verkar saknas »mätbara mål« för att följa upp politiken.

Åsa Regnér, å sin sida, motiverar sina förslag med att det ska bli lättare att följa upp vad som faktiskt händer inom funktionshinderpolitiken. Hittills har regeringen arbetat med så kallade funktionshinderpolitiska strategier, som har löpt över ett antal år. Nu är det inte säkert att det arbetssättet kommer att finnas kvar.

– Ett av förslagen i propositionen är att tillsätta en utredning som ska lämna förslag till utformning av ett stabilt och långsiktigt styr- och uppföljningssystem som grundas på det nya nationella målet och den nya inriktningen. Om den kommer att landa i att det behövs en ny strategi eller om det finns andra, bättre, sätt att styra funktionshinderspolitiken kan jag inte säga i dag, skriver Åsa Regnér i ett mejlsvar till Dagens Arena.

Samtidigt säger hon att det ska bli lättare att följa upp funktionshinderpolitiken, och »att ställa ansvarig politiker, det vill säga mig, till svars«.

Federationen Lika Unika, som arbetar för mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning, välkomnar att begreppet nedsatt arbetsförmåga ses över, då de menar att det har en stigmatiserande effekt. Samtidigt är man kritisk till vad de som ser som en risk att för mycket tid läggs på utredningar och översyner om hur verkligheten ser ut.

– Verkligheten är att de brister som människor möter på arbetsmarknaden, som elever i skolan, som samhällsmedborgare som utestängs när tillgängligheten brister, redan är väl kända, säger Lika Unikas ordförande Maria Johansson i ett uttalande.

I stället är det »action, konkreta att-göra-listor och avsatta pengar« som behövs, enligt Lika Unika.