Steg framåt för de sjukskrivna

ledare Regeringens förslag om ändrade regler för att kunna få sjukpenning efter 180 dagar är en reform som leder rätt. Men risken är stor att beslutet rivs upp om Sverige får en blåbrun högerregering efter valet 2022.

Antalet personer som får sjukpenningen indragen har ökat. Besluten fattas ofta i strid med läkarnas bedömning. Det leder till att Arbetsförmedlingen tvingas ta emot personer som saknar förmåga att arbeta och inte sällan blir de utförsäkrade tvungna att söka försörjningsstöd. Kritiken mot systemet är svidande och nyligen framförd i SvT:s Uppdrag granskning och i debattinlägg här på Dagens Arena.

Inom sjukförsäkringen finns ett sys­tem som kallas för rehabiliteringskedjan och som inför­des av den borgerliga regeringen 2008. Systemet innebär att om en person varit sjukskriven i 180 dagar så ska Försäkringskassan bedöma den sjukskrivnes arbetsförmåga mot ”normalt förekommande arbete” på hela arbetsmarknaden. Om Arbetsförmedlingen med andra ord anser att det någonstans i landet skulle kunna finnas ett jobb som den sjukskrivne skulle kunna klara, då ska han eller hon nekas fortsatt sjukpenning.

M och KD kräver nedskärningar av sjukförsäkrings-systemet för att finansiera fler jobbskatteavdrag.

Avslagen efter 180 dagars sjukskrivning har kritiserats särskilt hårt. Det är därför positivt att regeringen nu föreslår att prövningen av arbetsförmågan efter 180 dagar istället ska göras mot normalt förekommande arbete ”inom en angiven yrkesgrupp på arbetsmarknaden”. Förslaget betyder att Försäkringskassan måste uppge vilket slags yrke som man bedömer att personen har förmåga att klara. Dessutom har socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi understrukit att det är positivt om sjuktalen kan minskas genom bättre rehabilitering och förebyggande insatser, men att det inte får ske genom att pressa Försäkringskassan att fatta beslut om avslag.

På LO Bloggen skriver LOs expert på sjukförsäkring, Kjell Rautio, att regeringens kursändring är ”viktiga steg i rätt riktning”. Om Försäkringskassan måste ange vilken typ av jobb som den bedömer att den sjukskrivne skulle kunna utföra blir det tydligare än idag om beslutet är rimligt eller inte. Samtidigt återstår flera frågetecken. Den förändring som regeringen nu tagit initiativ till blir verklighet först i september 2022. Får tillfället råder dock ett tillfälligt pandemiundantag vid rehabiliteringskedjans 180-dagarsgräns. Nu är det viktigt, precis som Rautio påpekar, att detta undantag förlängs till de nya reglerna är på plats.

Ett annat frågetecken är om de förändrade reglerna kommer att ändra kulturen för avslag. Erfarenheten har hittills visat att Försäkringskassan är en svårstyrd koloss. Då krävs tydlighet. De utredningar som föregått regeringens initiativ (SOU 2020:6 och SOU 2020:26) är på flera punkter mer detaljerade än propositionen. Därför vore det positivt om det tydligt framgick att Försäkringskassan ska använda utredningar när propositionen ska tolkas.

Sedan behövs en rad ytterligare förändringar. Sjukförsäkringen bör inte uppfattas som en renodlat medicinsk försäkring, utan som en social försäkring som också kan ta hänsyn till personers ålder och livsbetingelser. Vidare måste det bli enklare för personer med tidsbegränsade arbeten att få del av sjukförsäkringen.

Regeringens förslag är trots begränsningarna ändå mycket positivt och det hade inte hamnat på riksdagens bord om inte Centern och Liberalerna gett klartecken. Däremot vet vi ännu inte vad partierna till höger tycker. Moderaterna och KD kräver nedskärningar av sjukförsäkringssystemet för att finansiera fler jobbskatteavdrag. SD har positionerat sig närmare arbetarrörelsen, men konsekvent låtit M och KD hålla i taktpinnen. För SD är sjukförsäkringen eller a-kassan inga prioriterade frågor. Risken är uppenbar att en blåbrun högerregering efter valet 2022 river upp det beslut som just då har trätt i kraft.