debatt Kvinnors situation riskerar att försämras under talibanregimen. Det är därför avgörande att Sverige tillämpar generösa regler för flyktingar från Afghanistan, skriver representanter för Feministiskt Initiativ.
När talibanerna nu tagit makten i Afghanistan diskuteras hur det svenska biståndet till landet ska anpassas till den nya situationen. Går det att stödja det afghanska folket utan att samtidigt stödja den nya regimen? Några ifrågasättanden av det militära misslyckandet hör vi däremot inte.
Det är symptomatiskt att debatten om Afghanistans framtid handlar om huruvida internationellt bistånd bidragit till utveckling eller ej, men inte om det stormaktpolitiska fiaskot. Kriget i Afghanistan har varit en utdragen katastrof i 20 år och kostat ofattbara 20 000 miljarder kr.
De samhällsekonomiska kostnaderna i Afghanistan har däremot ingen räknat ut. Minst femtio tusen civila och tiotusentals afghanska soldater har dödats. Det internationella utvecklingssamarbetet med Afghanistan har misslyckats med att skapa en stabil grund för utveckling av samhället.
Stormakternas ekonomiska intressen är inte stora i Afghanistan och nu lämnas landet åt sitt öde. Krigsskådespelet är över men andra globala negativa trender har vuxit sig starka. Vissa analytiker noterar att demokratin hotas, kränkningar av mänskliga rättigheter ökar, kraftigt ökad vapenhandel, enorma flyktingströmmar, digital övervakning. Vilket land står i tur att dras in i det geopolitiska spelet i globala syd?
Enligt WHO är minst 18,4 miljoner afghaner i behov av humanitärt bistånd.
Det går inte att skapa utveckling genom vapenmakt och eftersom också internationell säkerhetspolitik domineras av män definieras den också utifrån ett militärt perspektiv. Det har aldrig fungerat och kommer inte att fungera i framtiden. Irak och Afghanistan är avskräckande exempel. Men är nu ”det globala kriget mot terrorismen” över?
Vapnen i kriget har tagits över av talibanerna och sprider rädsla i många grupper i samhället. FN:s agenda för kvinnor, fred och mänsklig säkerhet måste återupptas och blir ett krav med den nya regimen. Sverige har varit en ledande aktör i arbetet för kvinnors rättigheter och organisering men nu prövas den feministiska utrikespolitiken på riktigt.
Restriktioner för kvinnor, yttrandefrihet och civilsamhället har återinförts. Kvinnorättsaktivister är i akut behov av skydd. Det har rapporterats i princip dagligen också attacker mot människorättsförsvarare sedan talibanerna tog makten den 15 augusti. Människorättsorganisationer påpekar att många människorättsförsvarare har gömt sig eftersom talibanerna går dörr till dörr och letar efter dem. Talespersoner för Amnesty International har uttryckt djup oro över att talibanerna tydligt har visat att de inte tar skyddet eller respekten för mänskliga rättigheter på allvar.
Trots denna oroande verklighet har EU uttryckt att Europa måste undvika att afghanska flyktingar tar sig hit vilket visar inte bara på stor brist på humanitet utan också politisk vilja för att respektera asylrätten. EU måste erbjuda skydd åt människor på flykt.
Enligt Världshälsoorganisationen WHO är minst 18,4 miljoner afghaner i behov av humanitärt bistånd. FN:s biståndsmission till Afghanistan efterlyser en samordnad plan med internationella aktörer för skydd av civila. Kan Sverige fortsatt ge stöd till hälsovård och skolor, måste vi göra det. Internationell solidaritet till Afghanistan får inte minska.
Vi har kapacitet att hjälpa, vi har stor kunskap om landet och vi vet hur mycket det betyder att flickors- och kvinnors mänskliga rättigheter garanteras. Kvinnors situation riskerar att försämras under talibanregimen. Det är därför avgörande att Sverige tillämpar generösa regler för flyktingar från Afghanistan. Feministiskt initiativ vill ha en rättssäker asylprocess. Vi ser kvinnors villkor och kräver att de särbehandlas.
En feministisk utrikespolitik kompromissar inte med de mänskliga rättigheterna. Feministiskt initiativ vill föra en aktiv utrikespolitik, inte som regeringen bara prata. Svensk utrikespolitik ska handla om internationell solidaritet, nedrustning och mänsklig säkerhet. Av den anledningen uttrycker vi vårt stöd till de krav som olika svenska civilsamhällesorganisationer ställde för ett år sedan så att Sverige inriktar sitt arbete i Afghanistan för att garantera de mänskliga rättigheter, särskilt kvinnors, flickors och minoriteters åtnjutande av dessa, stödja det afghanska civilsamhället på ett sätt som stärker dess långsiktiga utveckling och oberoende och skydda yttrandefriheten och organisationsfriheten.
Ann Linde, vart tog den feministiska utrikespolitiken vägen?
Jaime Gomez, utrikespolitisk talesperson Feministiskt initiativ
Mats Ekenger, ledamot i utrikesutskottet i skuggriksdagsgrupp
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
