Kärnkraft, bistånd och public service

ledare Det finns tre punkter där högerpartierna i princip är överens, och som snabbt kan omvandlas till konkret politik efter en valseger. 

Om drygt ett år är det val i Sverige och den politiska positioneringen har inletts på allvar.
Först ut var Liberalerna och Nyamko Sabuni, som slog fast att de vill tillhöra högerblocket och kan tänka sig samverkan med Sverigedemokraterna. Varpå Centern gjorde det motsatta ställningstagandet och markerade att de kan tänka sig att sitta i samma regering som Socialdemokraterna.
Hur det blir med Liberalernas samverkan högerut återstår att se. Det råder fullt krig internt i partiet.
Oberoende av vilket har den senaste tidens omläggningar och positioneringar gjort en sak tydlig: den klassiska höger-vänsterskalan betyder allt mindre. GAL-TAN-skalan, med gröna, progressiva och kulturellt liberala värderingar i ena änden och traditionella, nationalistiska och konservativa värderingar i den andra, definierar numera svensk politik.
Och i takt med att blocken blir tydligare blir det också allt mera klart vilka frågor högerpartierna snabbt kommer kunna enas kring vid en eventuellt valvinst 2022.

För alla väljare kan det vara bra att ha med sig inför valåret 2022.

Det första handlar om kärnkraften. Moderater, sverigedemokrater och kristdemokrater är överens om att bygga ut kärnkraften. ”En moderatledd regering skulle påskynda beslut för att underlätta för mer kärnkraft i Sverige”, konstaterar Dagens Nyheter. Fler reaktorer på fler platser i landet. Högerblocket vill ta bort målet att Sveriges elförsörjning ska vara förnybar år 2040.
Det andra gäller biståndet. Moderaterna och Sverigedemokraterna är överens om att göra kraftiga nedskärningar i biståndsbudgeten. Omkring 16 miljarder om året, enligt de senaste förslagen. Det motsvarar ungefär en tredjedel av det samlade biståndet. Planen är att prioritera det rent humanitära stödet, och minska det stöd som handlar om att skapa tillväxt och öka förutsättningarna för länder att häva sig ur fattigdom. Men exakt vad de ska spara på återstår att se. Kristdemokraterna håller fast vid att biståndet ska vara 1 procent av BNI, men hur tungt väger deras röst vid en förhandling? Och hur viktigt anser de nya Kristdemokraterna att biståndet är?

Den tredje uppenbara samarbetsfrågan är public service. Alla tre högerpartier vill, som de säger, göra public service ”smalare men vassare”. Underhållning och sport ska inte längre förekomma i SVT och SR. Det får de kommersiella kanalerna ta hand om.
Inget av partierna vill helt lägga ned public service (Sverigedemokraterna betonar tvärtom att kanalerna är viktiga för att stärka den nationella gemenskapen – och landar i retoriken mycket nära sina syskonpartier i länder som Ungern och Polen). Men från andra länder vet vi att ett smalt public service gör att dessa kanaler blir en angelägenhet för få, och därmed förlorar de det starka förtroende de har i dag. Det blir enklare att lägga ned dem senare.
Detta är alltså punkter där högerpartierna i princip är överens. Det kommer gå relativt snabbt att omvandla dem till konkret politik efter en valseger.
För alla väljare som tror att det inte spelar så stor roll vem eller vilka som sitter i regeringen kan det vara bra att ha med sig inför valåret 2022. Det kommer spela roll.
Och de där tre punkterna är bara en början.