Sydafrikas epidemiska korruption börjar högst upp i samhällspyramiden och inbegriper även ANC. Men partiet lär trots skandalerna vinna årets val.

För 20 år sedan hölls det första demokratiska valet i Sydafrika. Därför är årets val den 7 maj framförallt en påminnelse om den fredliga övergången till majoritetsstyre. ANC som bildades 1912 var navet i kampen för demokrati.

Nu har ANC styrt Sydafrika i 20 år. Men transformationen från befrielseorganisation till politiskt parti har inte varit alldeles smärtfri.

Men ANC lär vinna även årets val. Inte minst eftersom ANC har en organisation och valapparat i hela landet. Även om opinionsmätningarna nu pekar på ett väljartapp så förutspås partiet ändå hamna på runt 60 procent.

Den historiska alliansen med den stora fackliga federationen COSATU finns förvisso kvar. Men det största fackförbundet NUMSA, som organiserar metallarbetarna, stödjer inte ANC i årets val.

Oppositionen är emellertid svag och splittrad. Liberala ”Democratic Alliance” uppfattas som ett parti för vita och är starkast i Västra Kapprovinsen där partiet styr sedan förra valet. Värvningen av Mamphela Ramphele, med rötter i Black Consciousness-rörelsen, havererade och ledde till Ramphele spelade bort sitt eget partiprojekt. Den tidigare utbrytningen ur ANC, “Congress of the people”, har försvagats av interna strider.

Men i år utmanas ANC från vänster. Julius Malema som tidigare var ordförande i ANC:s ungdomsförbund har bildat Economic Freedom Fighters (EFF). Malema har bland annat spelat på hot om politiskt våld och kritiserat en kvinna som anklagat ANC:s ledare Jacob Zuma för våldtäkt. Ett uttalande han fick böta för. Därefter uteslöts han ur ANC.

EFF driver kravet på expropriation utan kompensation. Partiets omfattande radikala program ska finansieras av överföringar av pengar från bankerna. I NewAfrican skriver Pusch Commey att de som tror på Malemas löften förmodligen också tror på tomten. Men tillägger han, som i alla religioner, erbjuder Malema hopp. Och hopp om grundläggande social förändring är vad många sydafrikaner längtar efter.

Sydafrikas president Jacob Zuma har utnyttjat statliga medel för privata syften. I “Nkandlagate” har 250 miljoner kronor spenderats på mer eller mindre privata investeringar i byggnader och säkerhetsanordningar i Zumas hemby.

Kontrasten till föregångaren Nelson Mandelas asketism kan inte bli större. Sydafrikas epidemiska korruption börjar högst upp i samhällspyramiden och inbegriper förstås även ANC.

Men korruptionen hänger samman med den ekonomiska ojämlikheten och de stora orättvisorna. Tre onda ting samvarierar: fattigdom, arbetslöshet och ojämlikhet. Även om medellivslängden ökat från 56 år 2009 till 60 år 2011 skiljer det över 20 år jämfört med Sverige.

Den ekonomiska klyftan hade grundlagts under flera hundra år av kolonialism och vit övermakt. Men efter demokratin fick de vita behålla såväl kapitalet som kontrollen över jorden.

Visst har ANC strävat efter att åtgärda denna historiska orättvisa. Fler färgade äger nu jord och gör affärer – en färgad ”medelklass” har växt fram. Men i grunden är klass- och rasklyftan intakt. Sydafrika har den högsta arbetslösheten av alla utvecklingsländer och ”tävlar” med Brasilien om att vara det mest ojämlika landet i världen.

ANC:s valmanifest lovar att fortsätta utvecklings- och reformprogrammet. Men mycket av fokus i manifestet ligger på att berätta om vad ANC åstadkommit de senaste 20 åren. Och det vore orättvist att glömma allt ANC faktiskt uträttat.

Inte minst handlar det om basala förutsättningar för livet – som tillgång till el, rent vatten och bostäder. Sydafrika bygger något nytt, men i små steg. Och det tar så lång tid.

Frågan är hur långt tålamodet sträcker sig. Sydafrika är en ung demokrati och ett ungt samhälle. Över 40 procent är födda efter 1994. Denna stora ungdomsgeneration kallas ”born frees”. Den 7 maj i år lär ANC få förnyat förtroende.

Men valet 2019 kommer i hög grad att avgöras av ”born frees”. Och av om ANC under de kommande fem åren bättre än hittills förmår möta de enorma förväntningarna.

–––––––––––

“Vår seger var också er – Sverige och befrielsekampen i Södra Afrika” av Bengt Säve-Söderbergh har just getts ut på bokförlaget Atlas. Läs mer om boken och beställ den här >>