LEDARE Det krävs en rejäl rågång mellan den offentligt finansierade vården, och den vård som låter personer med tjock plånbok gå före i kön. Skattebetalarna ska inte subventionera privata försäkringspatienter.

Varken jag eller Camilla Läckberg är sjukvårdskunniga. Men jag kan åtminstone läsa innantill i Socialstyrelsens rekommendationer. Så jag vet att när den privata sjukvårdskliniken Hedda Care erbjuder screening för förmaksflimmer på tvärs mot Socialstyrelsens evidensbaserad råd, så är det inte att “öka utvecklingstakten” inom vården eller vara »en spjutspets och testbädd för nya metoder« som Läckberg med flera skrev i DN i veckan. Det är ovetenskapligt slöseri med resurser.

Det är, precis som min kollega Elin Ylvasdotter skrev på den här sidan i måndags, en myt att privata vårdgivare avlastar vården. Den mest begränsande faktorn i vården just nu är tillgången på läkare och annan vårdpersonal. Så om en läkare som tar emot patienter med litet behov men tjock plånbok på Hedda Cares mottagning, finns det en läkare mindre i den offentliga, behovsbaserade sjukvården.

De har alltså haft två år på sig att utforma andra metoder för att kontrollera att ingen köper sig före i kön. De har uppenbarligen misslyckats.

Jag hoppas därför att regionens politiker avstår från att upphandla de »konsulttjänster inom hälso- och sjukvård« som Hedda Care AB tänker erbjuda. Det är bättre att anställa egen personal. Särskilt skadligt vore det att köpa in de ADHD-utredningar som ingår i företagets utbud. Som Lars Jacobsson, professor emeritus och överläkare på psykiatriska kliniken på Norrlands universitetssjukhus påpekar, är det avgörande att diagnostik (ADHD-utredningen) och behandling (alla de insatser som ska göras inte bara på BUP utan framförallt i skolan och hemma) är en helhet. Dessutom är det dyrt. ”Om man betalar 50 000 kronor för en extern utredning skulle man kunna anställa en psykolog som för motsvarande kostnad skulle kunna genomföra 10 utredningar eller fler“ skriver Lars Jacobsson.

Men jag har goda nyheter till dem som trots allt hoppas på att göra vinst på sin investering i fristående Hedda Care AB: det finns chans att göra pengar på ett antal välbeställda som har skaffat sig privat sjukvårdsförsäkring.

Dem kan vi nämligen inte ha kvar i det offentligt finansierade systemet längre.

Dagens Nyheters grävande journalister Lisa Röstlund och Anna Gustafsson har avslöjat att personer med privat sjukvårdsförsäkring idag går före i kön till vårdcentraler och mottagningar som finansieras av skattepengar. Det är oacceptabelt.

Som liberala riksdagsledamoten Barbro Westerholm säger till DN: »Vi är försäkrade genom skatter i det allmänna sjukvårdssystemet som ska klara rimliga väntetider och tillmötesgå människors sjukvårdsbehov. Vi ska inte behöva försäkra oss i två system och att den som har fet plånbok eller företag som betalar för en går före i köerna.«

Det har gått två år sedan Alliansen tillsammans med SD röstade ner regeringens förslag om att vård till försäkringspatienter inom den offentligt finansierade vården enbart skulle få ges ”om man inte åsidosätter principerna om människovärde, behov och solidaritet”.

De har alltså haft två år på sig att utforma andra metoder för att kontrollera att ingen köper sig före i kön. De har uppenbarligen misslyckats.

Det är utmärkt att regeringen har bestämt sig för att gå tillbaka till riksdagen med ett nytt lagförslag, och att Socialdemokraterna i Region Stockholm röstade bifall till Vänsterpartiets motion med samma krav.

Det krävs en rejäl rågång mellan den offentligt finansierade vården, och den vård som låter personer med tjock plånbok gå före i kön. En rent fysisk separering. Skattebetalarna ska inte subventionera privata försäkringspatienter med ett öre, till exempel genom att betala för lokaler, utrustning, material som används av de bolag som tar emot privatbetalande patienter.

En ytterligare anledning är att det idag är oklart hur jag som skattebetalare kan kontrollera att Capio och co inte tar betalt två gånger. Hur vet regionen (och försäkringsbolagen) att privata vårdcentraler inte tar betalt en gång av försäkringsbolaget, och sedan ändå begär ersättning för besöket från regionen?

Som Uppsalas kreativa kommunala ordningsvakter, som passade på att ta betalt av parkeringsbolag och andra företag för samma tjänster som de utförde åt kommunen.

Säkrast är i så fall att skicka försäkringspatienterna till företag som just Hedda Care, som åtminstone inte finansieras via skattesubventioner. Så kan resten av vården fortsätta följa Hälso- och sjukvårdslagen: »Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården.«