Barnfattigdom Politiker lyfter gängkriminalitet och hårdare straff men mer sällan barnfattigdom och de alarmerande stora skillnaderna i uppväxtvillkor och levnadsförhållanden som vi idag har på samhällelig nivå. Det skriver Jessica Ivarsson och Christina Abrahamsson från Rädda Barnen Göteborg.
Den offentliga sektorns finansiella sparande förväntas visa överskott 2023 och förstärkas ytterligare följande år. Överskotten i de offentliga finanserna bidrar under de åren till en lägre skuld i offentlig sektor. Sveriges bruttoskuld som andel av BNP tillhör de lägsta bland EU:s medlemsländer vilket innebär att svensk ekonomi har en god motståndskraft. Samtidigt är inkomstklyftorna större och en dokumenterad barnfattigdom högre i Sverige än i något annat nordiskt land.
När människor inte är rustade för att klara de jobb som erbjuds eller om arbetsmarknaden viker ökar utsattheten och barnen drabbas först.
Inom låglönesektorn minskar konsumtionsutrymmet, många är arbetande men fattiga. När människor inte är rustade för att klara de jobb som erbjuds eller om arbetsmarknaden viker ökar utsattheten och barnen drabbas först. Redan mellan 2011 och 2019 har den rikaste tiondelen av hushållen ökat sin disponibla inkomst med 27 procent medan den fattigaste tiondelen ökade sin ekonomiska standard med 17 procent. Inkomstskillnaderna har ökat så mycket i Sverige de senaste årtiondena att värdena för absolut och relativ fattigdom har utvecklats åt olika håll. 2019 levde 19,7 procent av alla barn i Sverige i familjer med inkomster under 60 procent av medianinkomsten (låg ekonomisk standard). Enligt Rädda Barnens fattigdomsdefinition levde 9,2 procent av alla barn i fattigdom. Den relativa fattigdomen (enligt måttet låg ekonomisk standard) är numera mer än dubbelt så högt som måttet för absolut barnfattigdom som är ett fattigdomsmått i absoluta tal och innebär att inkomster under en viss miniminivå räknas som fattigdom.
Politiker lyfter gängkriminalitet och hårdare straff men mer sällan barnfattigdom och de alarmerande stora skillnaderna i uppväxtvillkor och levnadsförhållanden som vi idag har på samhällelig nivå. Vräkning av barnfamiljer fortsätter att öka trots den politiska nollvisionen. Nu höjs röster inom politiken att trångboddhet ska lösas genom att ta bort flerbarnstillägget och istället göra ett avdrag, inte genom att bygga bort bostadsbristen. Rädda Barnens rapport betonar just riskerna med denna avhumaniserande retorik där man slutar tala om barn som just barn och istället som en kostnad och där fokus är att bland annat sänka straffåldern för unga.
Socioekonomisk utsatthet bör istället kompenseras med satsningar på dokumenterade skyddsfaktorer som går långt utanför polismyndighetens ansvar, som tillgången till en skälig bostad, fungerande skola för alla barn, tillgång till kostnadsfria fritidsaktiviteter och sociala insatser. Mötet med fritidsledaren, en vuxen som ser barnet, kan vara avgörande. Att bli sedd och mötas med respekt av vuxna betyder mycket. En öppen fritidsverksamhet kostar till exempel 4 miljoner per år och kan ta emot 15 000 till 20 000 besök per år. Ställt mot de siffror som myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) redovisar så är det prisvärt då en gängkriminell kostar samhället drygt 23 miljoner kronor under en livstid. Icke att förglömma det lidande brottsoffer får utstå och ungas egna psykiska och fysiska ohälsotal. Dessa investeringar kan på relativt kort tid generera samhällsvinster kring 10- till 100-tals miljoner, på sikt kanske miljarder.
Förutom begränsad rörlighet och den oro det skapar att växa upp i våldsutsatta områden påverkas barnens självbild precis som deras tro på framtiden. Barn i social utsatthet är sårbara men trots det dras få in i gängen. Enligt polisens lägesbild från 2021 bor cirka 550 000 invånare i utsatta områden. Av dem bedöms cirka 5 000 personer som aktiva i kriminella nätverk. Det motsvarar 0,9 procent. Bris nyutkomna rapport Barns rättigheter i skottlinjen speglar ett annat barnrättsperspektiv i kriminaldebatten än den sensationsprojicering som nu ger en negativ bild av barnens uppväxtområden. Rapporten tydliggör även vikten av att förstå den sociala dimensionen i gängtillhörighet vilken kan erbjuda gemenskap och det skydd man inte får när man lever i utsatta miljöer.
Samhället har ett ekonomiskt och moraliskt utrymme som ger möjlighet att fatta politiska beslut om barn ska tvingas leva i fattigdom.
Jessica Ivarsson, Vice ordförande Rädda Barnen Göteborg
Christina Abrahamsson, Påverkan- och kommunikationsgruppen Rädda Barnen Göteborg
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
