Tåndvård Det är en stadig nedgång av antalet personer som besöker tandläkaren och det finns stora socioekonomiska skillnader i tandhälsa, visar ny statistik från Socialstyrelsen. En ny undersökning visar också att en miljon svenskar inte har råd att gå till tandläkaren.
Förra året fick cirka 3,9 miljoner vuxna personer tandvård. Det är den näst lägsta noteringen sedan 2009, efter pandemiåret 2020. Tandvårdsbesöken har stadigt minskat i alla åldersgrupper förutom 85+ där de ökade något förra året. Det visar ny statistik från Socialstyrelsen.
I åldersgruppen 24-34 har besöken minskat med 15 procent bland kvinnor och drygt 16 procent bland män sedan 2018.
– Men de flesta är tillbaka nu efter pandemiåret 2020 då det dippade ordentligt. Så det har stabiliserat sig, men den långa trenden med nedåtgående besök fortsätter, säger Peter Lundholm, sakkunnig inom tandvård på Socialstyrelsen.
En orsak bakom att färre går till tandläkaren regelbundet kan vara att tandhälsan är bättre i dag än för tio år sedan, framhåller Peter Lundholm.
– Trasiga tänder blir färre i median. På en tioårsperiod kan vi se att fler har fler kvarvarande och friskare tänder. Det i sig är en förklaring till att man kanske inte behöver gå lika ofta till tandvården, säger han.
Utbildningsnivå stark markör
Men statistiken pekar också på att tandhälsan och tandläkarbesöken skiljer sig mycket åt beroende på utbildningsnivå. 77,6 procent av den högutbildade befolkningen har genomgått en tandundersökning de senaste tre åren medan endast 49 procent av de med endast förgymnasial utbildning har gjort det.
Samtidigt är andelen som endast gjort akuta tandläkarbesök dubbelt så hög bland de med endast förgymnasial utbildning jämfört med de högutbildade. 12,3 procent respektive 6,1 procent.
– Utbildningsnivå är en stark markör kopplat till socioekonomiska förhållanden, vilket vi vet även speglar hälsoutvecklingen i andra områden, som allmän och psykisk hälsa, säger Peter Lundholm.
Även bland yngre vuxna finns stora skillnader beroende på utbildningsnivå. Förekomsten av karies och saknade eller lagade tänder är 35,9 procent högre bland kvinnor och 42,4 procent högre bland män med endast förgymnasial utbildning, jämfört med de med eftergymnasial utbildning.
En miljon svenskar har inte råd
Det framkommer även regionala skillnader i Socialstyrelsens statistik.
– Vi ser att glesbygdsregionerna har en tendens att ha färre besök och mer oregelbunden tandvård. Det finns anekdotiska beskrivningar om mycket vakanser och att det är svårt att rekrytera tandläkare till glesbygden. Både i den offentliga tandvården, men även privata tandläkare som vill gå i pension har det besvärligt att hitta en ersättare, säger Peter Lundholm.
En ny undersökning från Novus, som gjorts på uppdrag av Tandläkarförbundet, visar att en miljon svenskar inte har råd att gå till tandläkaren. Fyra av tio av de som inte har råd uppger att de inte kunnat prioritera tandläkare på fyra år eller längre.
Varannan person som inte har råd att gå till tandläkaren uppger att orsaken är höjda mat-, el- och drivmedelspriser och höjda räntor till följd av inflationen. Även Tandläkarförbundet framhäver att tillgången till tandvård ser väldigt olika ut beroende på var i landet du bor.
”Vi vill att Sveriges politiker presenterar lösningar som för oss närmare tandvårdslagens skrivning om ’en tandvård på lika villkor för hela befolkningen’ utan att hemfalla åt ogenomtänkt symbolpolitik”, skriver förbundet i en debattartikel i tidningen Altinget.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
