Preemraffs anläggning i Lysekil. Foto: Preem

Nyhet Mark- och miljööverdomstolen säger ja till den planerade utbyggnaden av Preemraff i Lysekil. Yttrandet kommer att ligga till grund för regeringens beslut. Domstolen menar att EU:s handel med utsläppsrätter trumfar svensk miljölagstiftning.  

Tre månader har gått sedan förhandlingarna om Preemraffs utbyggnad hölls i Lysekil. På en pressträff under måndagseftermiddagen kom så mark- och miljööverdomstolens yttrande.

Domstolen säger ja till utbyggnaden. De skriver:

En central fråga i målet är verksamhetens koldioxidutsläpp. Domstolen anser att den så kallade stoppregeln i miljöbalken inte kan tillämpas på en verksamhet som ingår i EU:s utsläppshandelssystem för växthusgaser. Enligt domstolen har inte klimatlagen någon rättsverkan vid prövning av tillstånd till enskilda verksamheter. Domstolen anser också att klimatmålen som beslutades av riksdagen 2017 inte innebär någon förändring av de krav som kan ställas på koldioxidutsläpp vid prövning av tillstånd till enskilda verksamheter som ingår i utsläppshandelssystemet.

Läs mer: Striden om Preemraff: Det här har hänt och händer nu

EU trumfar svensk lag

Medverkande på presskonferensen är rättens ordförande, hovrättslagmannen Claes-Göran Sundberg, tekniska rådet Mikael Schultz och hovrättsrådet Li Brismo.

Prövningsprocessen har utgått från miljöbalken.

– Vi har berett målet på exakt samma sätt som om vi skulle ha prövat målet, säger Claes-Göran Sundberg.

Domstolen resonerar så att EU-lagstiftningen, handels med utsläppsrätter, går före svensk lagstiftning. Den så kallade stoppregeln i miljöbalken kan inte tillämpas.

I yttrandet står det:

Mark- och miljööverdomstolen har vid en systematisk och ändamålsenlig tolkning av det svenska regelverket och med beaktande av EU-rätten kommit fram till att koldioxidutsläpp från en verksamhet som omfattas av EU:s utsläppshandelssystem inte bör läggas till grund för tillämpning av stoppregeln i 2 kap. 9 § miljöbalken. 

Av samma anledningen gör domstolen tolkningen att Sveriges nya klimatmål och klimatlag inte heller kan påverka beslutet.

Regeringen tar över

Regeringen kommer att fatta ett eget beslut i frågan. Efter det går ärendet tillbaka till mark- och miljööverdomstolen som då dömer efter regerings beslut. Men regeringens beslutet kan också det överklagas och går då vidare till Högsta förvaltningsdomstolen.

Miljö- och klimatminister Isabella Lövin kommenterar utslaget genom ett pressutskick. Hon redogör för processen och avslutar med:

»I och med att domstolen nu överlämnar ärendet till regeringen kommer regeringen att inleda sin handläggning av ärendet för att fatta beslut om verksamheten kan tillåtas.«

Jobb kontra miljö

Om Preem, Sveriges största drivmedelsföretag, ska få bygga ut sitt raffinaderi i Lysekil är en fråga som engagerat många. Flera instanser har redan kommit med sina utlåtanden; Länsstyrelsen i Västra Götaland, NaturvårdsverketKlimatpolitiska rådet och flera miljöorganisationer, däribland Naturskyddsföreningen, är kritiska. Kommunen är positiv, Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) har utifrån ett säkerhetsperspektiv gett utbyggnaden godkänt, och  Mark- och miljödomstolen har sagt ja till expansionen.

Preem menar att utbyggnaden ger fler jobb tillfällen,  till 250 nya fasta anställningar vid raffinaderiet, samt omkring 3 000 ytterligare arbetstillfällen under byggtiden, och att den bidrar till att minska de globala utsläppen eftersom den nya anläggningen bland annat kommer att ta hand om tjockolja på ett mer miljövänligt sätt än vad som sker på andra platser i världen.

En eventuell expansion skulle dock fördubbla Preems utsläpp, med 1 miljon ton koldioxid per år enligt företagets egna beräkningar. Det skulle göra raffinaderiet till Sveriges enskilt största utsläppskällan och leda till en markant ökning av Sveriges totala koldioxidutsläpp.

Bilden av att Preems påtänkta planer skulle vara bra för miljön delas inte av Naturskyddsföreningen. På sin hemsida skriver organisationen: »Alla löften om biobränslen och minskade utsläpp ligger vid sidan av, det är lösa löften som inte finns inskrivna i den ansökan som vi har överklagat och som domstolen ska ta ställning till. Så det är viktigt att vi håller isär dessa två frågor. Får Preem det tillstånd de bett om har de rätt till enorma fossila utsläpp för all framtid. Det kan vi inte acceptera. Hade tillståndet gällt ett rent ›bioraff‹ är det inte säkert vi hade överklagat«.