covidvård Region Stockholm går nu in i förstärkningsläge, vilket innebär ökade möjligheter att styra vårdpersonal dit de bäst behövs. S menar att regionen bör ställa skarpa krav på privata vårdgivare – medan förvaltningen anser att tvång inte är möjligt.
Förra veckan skärptes läget i intensivvården i sjukvården i Stockholm ytterligare. Hälso- och sjukvårdsdirektör Björn Eriksson vädjade vid en presskonferens från Region Stockholm på onsdagen till allmänheten om att följa riktlinjerna bättre för att undvika ytterligare smittspridning.
På fredagen meddelades att alla barnoperationer ställs in på Karolinska för att prioritera om personal till covidvård. Samma dag hade Björn Eriksson ett möte med privata vårdgivare för att förmå dem att ställa upp med personal till regionen.
– Det konkreta är att flera av de stora vårdföretagen nu har hört av sig, och sagt till sina medarbetare att de ger dem ledigt för att jobba hos oss, några har till och med uppmanat personalen att ställa upp. Men det är frivilligt, så vi får vädja om det här, säger Björn Eriksson till Dagens Arena.
Samtidigt rapporterade SvD i helgen att privata vårdföretag visserligen vill ställa upp med personal, men har svårt att frigöra anställda.
På måndagen gick regionen ut med att de nu går upp i förstärkningsläge. Det är steg två av tre olika nivåer av beredskapslägen, där det mest allvarliga är katastrofläge.
– Vi har en extremt ansträngd situation i hela hälso- och sjukvården och våra medarbetare arbetar mycket hårt. Med ett högre beredskapsläge kan vi snabbt ta nödvändiga beslut om förstärkningar av bemanningen så att vi kan klara det nuvarande vårdbehovet en längre tid och även vara redo för ett ännu större vårdbehov, säger Björn Eriksson i ett uttalande på regionens hemsida.
Läs också: Konflikt kring krisavtal inom vården
Samtidigt kräver nu Socialdemokraterna att regionledningen genast går från att vädja om hjälp från privata vårdaktörer, till att kräva att de ställer personal till förfogande för att avlasta regionens personal. Kraven riktas i en skrivelse inför tisdagens sammanträde i Hälso- och sjukvårdsnämnden.
– Från Socialdemokraternas sida är vi beredda att göra allt om man behöver gå upp ytterligare ett läge i vården, för det finns ingen tveksamhet om vilken kris det är. Det är anmärkningsvärt när svårt sjuka barns operationer ställs in, samtidigt som vi har privata vårdgivare med rätt kompetens som skulle kunna komma in och avlasta vården, säger oppositionsregionrådet Talla Alkurdi till Dagens Arena.
Men när det gäller hur, och i vilket läge, regionen kan beodra in privatanställd personal, finns oklarheter. Socialdemokraterna anser att det är möjligt att göra omgående, men menar att regelverket för hur man går tillväga för att aktivera en sådan åtgärd är otydligt.
– Man kan kräva in personal från privata vårdgivare, men frågan är hur man ska göra det här, säger Talla Alkurdi, som anser att de svar hon har fått från förvaltningen hittills har varit otydliga (se nedan).
Socialdemokraterna kräver därför i sin skrivelse också att politikerna reviderar nuvarande avtal med privata vårdgivare, för att »förtydliga kravet på att bidra med personal, sjukvårdsmateriel, läkemedel och andra resurser vid händelse av kris och epidemi«.
– Vi menar att det måste stå tydligt i avtalet när regionen kan beordra in privat vårdpersonal. Det är ju skattefinansierad vård, säger Talla Alkurdi.
Att regelverket är otydligt visar sig när Dagens Arena i kontakt med Moderaternas pressekreterare i Region Stockholm får beskedet att det krävs att sjukvårdsförvaltningen fattar beslut om att gå upp i förstärkningsläge för att kunna kräva att privata vårdgivare ställer upp med personal. I ett svar på tidigare frågor från Talla Alkurdi, från början av augusti, skriver Björn Eriksson istället att befogenheterna för regionen att organisera vården är desamma oavsett beredskapsläge:
»Avtalen gör ingen skillnad på de olika nivåerna av organisering inom RSSL (Regional särskild sjukvårdsledning, red. anm.), vilket betyder att möjligheten att begära omfördelning av personal och resurser från privata vårdgivare är densamma i stabsläge, förstärkningsläge och katastrofläge«.
Björn Eriksson skriver också att det saknas stöd i nuvarande avtal att kräva att privata vårdgivare ställer upp med personal för regionens vård, och att det är tveksamt om en sådan bestämmelse skulle vara »effektiv och ändamålsenlig« och i enlighet med svensk arbetsrättslagstiftning. Den här bedömningen håller Björn Eriksson fast vid när Dagens Arena når honom för en intervju på måndagen.
– Det är väldigt få personer det kan bli fråga om, det är högutbildad personal vi behöver. Men jag tror att det är lika många om vi vädjar som om vi skulle tvinga in privat vårdpersonal, säger Björn Eriksson.
Om man gör bara det absolut mest nödvändiga i vår egen regi – och fortsätter med mindre prioriterad vård i den del som är upphandlad. Då är det inte vård efter behov.
Han har ingen uppfattning om hur många med rätt kompetens för att potentiellt stärka covidvården som finns hos privata vårdgivare. I våras ställde totalt 100 privat vårdanställda upp och arbetade för regionen.
– Nej, det är inte jättemånga, och min uppgift är att lyfta på varje sten för att få fler att ställa upp. Särskilt som vi ser att det här inte kommer att sluta nästa vecka, säger han.
Miljöpartiets regionråd Tomas Eriksson, som ingår i den styrande majoriteten, anser inte heller att skarpa krav kan ställas på privata vårdgivare.
– Om frågan ställs så här: kan vi tvinga de vårdgivare vi har kontrakt med att ställa upp med personal på våra sjukhus så är svaret nej. Min åsikt är att paragrafer borde finnas som möjliggör att få in privatanställd personal – utan att vi behöver be om det. Där delar jag i så fall oppositionens inriktning i frågan, men jag tror inte att det finns något man kortsiktigt kan göra nu, säger Tomas Eriksson.
Läs också: Alla privata vårdgivare kan få ställa upp med personal
Han menar dessutom att det aldrig kan bli fråga om ett tvång i egentlig mening:
– Vi kan inte ägna oss åt tvångsrekrytering så det kommer alltid bygga på att vårdanställda själva vill ställa upp.
Frågan om det komplicerade med att begära in personal, ur arbetsrättslig synpunkt, lyftes också av Vårdförbundet i en artikel i Dagens Arena i våras. Där markerade facket att det måste handla om frivillighet och förhandlingar i varje fall.
Talla Alkurdi förstår fackets invändningar.
– Jag tror att man ska ta det de fackliga säger seriöst. Klart att det inte är lätt för deras medlemmar att bli förflyttade hur som helst. Vårdpersonalen står i främsta ledet för att skydda invånarna från pandemin. Därför är det viktigt att i avtal reglera frågan och ha en transparens: hur och när kan man göra så här. Annars blir det svårt för personalen att ha något inflytande alls, säger hon.
Tomas Eriksson anser att frånvaron av möjlighet att kalla in privat vårdpersonal gör att man kan hamna »väldigt snett i medicinska prioriteringar«, vilket han menar är bekymmersamt. Med de barnoperationer som nu ställs in närmar man sig ett sådant läge.
– Om man gör bara det absolut mest nödvändiga i vår egen regi – och fortsätter med mindre prioriterad vård i den del som är upphandlad. Då är det inte vård efter behov.
Är det något som hindrar er att förtydliga regionens avtal?
– Det kan vi absolut, och det ska vi göra. Om vi nu hamnat i en andra våg, är det inte omöjligt med en tredje, säger Tomas Eriksson.
Samtidigt säger han att det skulle underlätta om lagstiftningen var tydligare om vad som gäller för att omprioritera vårdpersonal och resurser mellan vårdgivare och mellan regioner.
Dagens Arena frågar Björn Eriksson hur han ser på att planerade barnoperationer nu ställs in, medan privata vårdgivare möjligen genomför mindre akut vård dagligdags:
– Jag känner inte till att så sker.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
