Finskt rättsfall utmanar religionsfriheten

Nyhet I Finland står en politiker åtalad för att uttalat sig kränkande mot homosexuella, med hänvisning till Bibeln. Var går religionsfrihetens gräns och spelar det någon roll om personen är offentlig? Vi har pratat med två experter.

I måndags började rättegången mot den finska kristdemokratiska riksdagsledamoten, och ex-ministern, Päivi Räsänen. Hon står åtalad för tre fall av hets mot folkgrupp. Samtliga fall rör kränkningar mot homosexuella.

I en pamflett hon skrev 2004, samma år hon blev partiledare för Kristdemokraterna, kallar Päivi Räsänen homosexualitet för ”ett osunt och onaturligt tillstånd”, en ”psykosexuell utvecklingsstörning”. Pamfletten skrevs i samband med att riksdagen behandlade ett initiativ om samkönat äktenskap i Finland. Päivi Räsänen delade den så sent som 2020 på sociala medier.

När Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland deltog i Helsingfors Pride-festival 2019 kritiserade hon den på Twitter. Hon menade att det inte passade ihop med Bibeln ”att lyfta skam och synd till ämne för stolthet”.

Fredrik Portin, religionsvetare vid Göteborgs universitet och affilierad med Åbo Akademi, säger att han inte är förvånad över att Päivi Räsänen nu står åtalad för hets mot folkgrupp. Hon har länge varit en kontroversiell politiker i Finland, menar han. Även inom sitt eget parti.

– När hon blev ordförande för Kristdemokraterna började hon ta partiet i en mer konservativ moraliserande riktning. I den här processen var det många inom partiet som tyckte att det var fel. Flera valde att inte ställa upp till riksdagsval på grund av det, säger Fredrik Portin.

Päivi Räsänen förnekar att hon skulle gjort sig skyldig till hets mot folkgrupp. Fredrik Portin säger att hon aldrig ångrat hur hon uttryckt sig om homosexuella. Att hon alltid stått fast vid sin åsikt.

På väg in till rättssalen i måndags bar hon på en bibel som hon visade upp för journalisterna. Hon lade sedan upp den på sitt bord i rättssalen.

– Det som framträder ofta i hennes uttalanden är att hon pratar om vad Bibeln säger. Hela tiden är det Bibeln som är i fokus och hon gör en läsning av Bibeln. För henne är det väldigt uppenbart att homosexualitet är en synd och att äktenskapet är mellan en man och en kvinna, säger Fredrik Portin.

Religions- och yttrandefrihet eller hets mot folkgrupp. Det är frågan som står i fokus för den här rättsprocessen. Och som gjort att fallet uppmärksammats internationellt. Var går gränsen för vad man får säga med hänvisning till sin trosövertygelse?

För statsåklagaren var det tydligt att Päivi Räsänens uttalanden överträder den gränsen.

“Uttalandena kränker homosexuellas jämlikhet och människovärde, och därför överskrider de gränserna för yttrande- och religionsfrihet”, skrev hon i ett pressmeddelande förra året. Åklagaren vill därför att tingsrätten i Helsingfors dömer Päivi Räsänen till 120 dagsböter för hets mot folkgrupp.

Samtidigt som många är kritiska till Päivi Räsänens uttalanden finns det också ett stort stöd för henne. Från USA har hon fått juridisk hjälp av en kristen juridisk organisation. Och flera icke-statliga organisationer från Lettland kräver att man friar Päivi Räsänen. De menar att åtalet strider mot religions- och yttrandefriheten.

– Det är många som hejar på henne och tycker att hon är fantastisk och fräsch som vågar stå för det de ser som Bibelns budskap. Och det finns ändå ett visst skydd under religions- och yttrandefrihetslagen som säger att man får uttrycka sig på hemska sätt, poängterar Fredrik Portin.

Under rättegången i måndags, som Hufvudstadsbladet följde, ville åklagaren lyfta fokuset från Bibeln. Hon konstaterade att Päivi Räsänen inte är ställd inför inkvisition.

– Det handlar inte om teologi eller om bibeltolkning, betonade åklagaren.

Mårten Schultz, professor i civilrätt vid Stockholms universitet, framhåller att fall där framför allt religionsfrihet åberopas tenderar att bli komplexa. Han gör tematiska kopplingar med Päivi Räsänen och Åke Green-fallet i Sverige 2004. 

Pastorn Åke Green kallade i en predikan från 2003 homosexualitet för ”en djup cancersvulst på samhällskroppen” och homosexuella för ”sexuellt förvridna människor”. Han åtalades för hets mot folkgrupp när han spred ett referat av sin predikan till Ölandsbladet.

Men pastorn friades sedan i Högsta domstolen. På grund av att Europadomstolen skulle kunna se det som en kränkning mot Europakonventionen om den fällde honom.

– Det som Högsta domstolen gör i Åke Green-målet är att säga att Åke Green har begått brottet hets mot folkgrupp. Men man måste läsa det i ljuset av religionsfriheten så som den kommer till uttryck i Europakonventionen, säger Mårten Schultz.

Han menar att det i praktiken innebär att Europakonventionen, som Sverige skrivit på och förbundit sig till, trumfar ut svensk lag. Och Europakonventionen är finsk rätt också, konstaterar Mårten Schultz.

– Det är samma typ av rättsliga överväganden som den finska domstolen delvis kommer behöva göra. Dessutom är det inte osannolikt att om det prövas av finsk domstol, att de skulle kolla på vad Sverige gjorde i Åke Green-målet. Det förekommer att domstolar i Norden kikar på varandra, särskilt om det är prejudikat som Åke Green-fallet.

Mårten Schultz framhäver också att det är ovanligt med Åke Green-liknande fall, när religionsfriheten sätts på spel.

– Det har diskuterats, bland annat i samband med koranbränningar, men inte riktigt ställts på sin spets på samma sätt som det här fallet verkar göra.

Fallet med Päivi Räsänen handlar om en avvägning mellan olika intressen. Å ena sidan har vi religionsfrihet, men å andra sidan finns det legitima intresset av att skydda en grupp mot hatbrott. Mårten Schultz framhäver att systemet är uppbyggt på att de nationella rättsordningarna ändå har en vid bedömningsmarginal i sådana här ärenden.

– Om Finland skulle fällas för brott mot religionsfriheten då skulle det fordras att Europadomstolen tycker att det är en tydlig överträdelse av religionsfriheten som skett. Finland har helt enkelt en buffertzon.

Nu är det en välkänd politiker som står åtalad för hets mot folkgrupp. Kan det på något sätt påverka utfallet av rättegången?

– Jag har svårt att se att det är något rent juridiskt som finska domstolen skulle väga in. Men jag förutsätter att den finska regleringen precis som den svenska regleringen påverkas av vem som tagit del av informationen. Ju mer det sprids desto allvarligare är det.

Något Mårten Schultz tycker är ett intressant bidrag från Åke Green-målet är hur religionsfriheten i det fallet användes för att ”boosta” yttrandefriheten. Det blev ett förstärkt yttrandefrihetsskydd på grund av kopplingen till det religiösa, menar han.

– Det är någonting man kan tycka är lite intressant eftersom vi lever i både Finland och Sverige i oerhört sekulära sammanhang. Både Sverige och Finland hör till världens mest sekulära länder. Det faktum att om man hänvisar till religionen stärker det ens yttrandefrihet kan ur den synvinkeln framstå som lite udda.

Men är det inte problematiskt om högt stående politiska personer kan uttrycka sig illa om homosexuella och komma undan med det genom att hänvisa till sin tro?

– Det är naturligtvis ett problem. Om man tycker att det är legitimt att ha inskränkningar i yttrandefriheten för hatyttranden, och de tycker de flesta lagstiftare och kanske också de flesta människor, då är den här typen av undantag problematiska. Men det är en ren politisk fråga vad man tycker. Andra tycker att yttrandefriheten ska vara hur vid som helst, säger Mårten Schultz.

Fredrik Portin tror att fallet med Päivi Räsänen kommer att ha en stor betydelse för Finland. Att det är en historisk händelse och något det kommer pratas om länge. Både i Finland och internationellt. Även om företrädare för det högerpopulistiska partiet Sannfinländarna tidigare stått åtalade för hets mot folkgrupp, är Päivi Räsänen-målet viktigt i ett speciellt avseende.

I Finland har religion nämligen generellt en större synlighet än i Sverige, förklarar Fredrik Portin. Och diskussionen om när religion i politiken blir kontroversiellt är mycket viktig. Samtidigt som religionen har betydelse för människor i vardagen, är det viktigt att Finland fortsätter att vara en sekulär stat.

– Man måste hela tiden se var gränserna går. Det här fallet i fråga är just ett tillfälle då man igen prövar de här gränserna för vad som är okej och inte okej för en politiker att säga i den politiska diskussionen. Hur mycket religion är okej i det offentliga livet?