Klimatpolitik Om Ruth Bader Ginsburgs efterträdare i USAs högsta domstol blir en av Donald Trumps kandidater, kan detta skapa mycket stora problem inom klimatpolitiken. Inte bara för en framtida amerikansk president, utan även för EU, skriver Magnus Nilsson.
I veckan föreslog EU-kommissionen att unionens klimatmål för 2030 ska skärpas, så att utsläppen då ska vara minst 55 procent lägre än 1990, mot dagens mål på minus 40 procent. 2050 är målet ett klimatneutralt EU.
För att dessa mål ska kunna nås, krävs förändringar som sannolikt kommer att öka kostnaderna för europeisk industri. Om även resten av världen skärper sin politik är det inget problem. En nyckelfråga är hur USA agerar.
Behåller Donald Trump makten, kommer det att krävas någon typ av klimattullar för att EUs politik ska kunna skärpas, vilket riskerar att leda till ett handelskrig, som till sist kan tvinga EU att dämpa ambitionerna.
Om däremot Joe Biden vinner, blir läget ett annat. Bidens mål är att även USA ska uppnå klimatneutralitet 2050. Senast 2035 ska all fossilbränslebaserad elproduktion upphöra.
För att lyckas med detta måste Biden hitta sätt att tvinga ned koldioxidutsläppen från de amerikanska kolkraftverken. För det krävs antingen att ny lagstiftning antas av kongressen eller att Biden själv, via det amerikanska Naturvårdsverket EPA, skärper kraven.
För att säkert lotsa ny lagstiftning genom kongressen krävs att han får stöd av minst 60 av de 100 senatorerna, vilket nog får anses uteslutet med tanke på att endast 47 av senatorerna för närvarande är demokrater, och att prognoserna säger att dessa högst kan bli ytterligare 5-6 stycken efter valet i november.
I så fall är Biden hänvisad till att genom ett presidentbeslut införa de nya, tuffare reglerna. Ett sådant beslut gäller som lag, såvida inte minst 60 senatorer kräver att det upphävs, vilket är osannolikt.
Det finns i princip redan ett färdigt underlag klart för Biden att besluta om. 2015 rundade Barack Obama den motsträviga kongressen och införde via EPA Clean Power Plan (CPP), som satte stegvis allt tuffare utsläppskrav på de amerikanska kraftbolagen.
När Trump kom till makten var ett av hans första beslut att upphäva denna lagstiftning. På motsvarande sätt kan dock reglerna återinföras genom ett enkelt beslut av Biden.
På grund av att kolet är på väg att konkurreras ut av naturgas och förnybart pågår en utfasning av den amerikanska kolkraften, men med CPP på plats skulle denna utveckling gå ännu snabbare och dessutom bromsa naturgasens expansion.
Dock gäller inte CPP längre. När Trump kom till makten var ett av hans första beslut att upphäva denna lagstiftning. På motsvarande sätt kan dock reglerna återinföras genom ett enkelt beslut av Biden. Med både EU och USA på samma linje i klimatpolitiken, skulle dessutom sannolikt Kina tvingas anpassa sig och haka på.
Det är här Ruth Bader Ginsburg, RBG, kommer in. En förutsättning för Obamas beslut 2015 var nämligen ett utslag i HD 2007 där RBG var en av fem ledamöter som fastslog att koldioxid från kraftverk är en luftförorening som amerikanska Naturvårdsverket (eller delstater) har rätt att reglera via presidentbeslut. Detta HD-beslut var en förutsättning för att Obama skulle kunna besluta om Clean Power Plan på det sätt han gjorde.
Om Biden på nytt skulle väcka liv i CPP, kommer ett sådant beslut säkerligen att överklagas av en eller annan aktör och till sist hamna på HDs bord.
Så länge RBG satt kvar i domstolen, och det fanns en balans mellan liberala och konservativa domare, skulle sannolikt 2007 års beslut ha överlevt en sådan prövning, och Biden därmed kunnat gå vidare. Om hon nu ersätts av en av Trumps kandidater, tippar däremot majoriteten i domstolen över och risken är stor att en Biden-elect nekas rätten att lagstifta på egen hand. Plus att HD-beslutet från 2007 i samma veva återkallas.
Med en ytterligare ”Trump-domare” i HD riskerar därför en framtida president Biden att få det betydligt svårare att uppfylla sina vallöften på klimatområdet, vilket i sin tur kommer att göra det svårare även för EU att hålla uppe takten i klimatpolitiken.
***
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
