Kapitalismen måste bli mer långsiktig för att släppa loss innovationskraften hos företagen.

Somliga kanske tycker att innovationspolitik låter trist, som foträta skor. Är det verkligen en fråga som ska kunna hjälpa Socialdemokraterna till en valseger 2014?

Kalla det hellre en helt nödvändig, genomgripande modernisering av Sverige, för det är vad det handlar om. Det framgick med all önskvärd tydlighet av Arenas och Friedrich Ebert Stiftungs ekonomiska seminarium på torsdagen.

För att nya idéer ska bli slagkraftiga produkter på marknaden krävs inte bara uppfinnare.

Vi behöver riskkapitalister som tar risker, inte bara satsar på säker avkastning inom äldrevården. En ny definition av ”konkurrenskraft” behövs, som inte bara handlar om att konkurrera med låga löner och sänkta bolagskatter.

Högre löner kan behövas för att öka efterfrågan i ekonomin, och så att löntagarna inte fortsätter låna sig till en levnadsstandard många av dem inte har. En mer innovativ ekonomi kräver investeringar i utbildning och klimatmässigt  uthålliga kommunikationer. Politiker som faktiskt styr, inte bara sitter på läktaren, är också nödvändiga för en fungerande innovationspolitik.

När Socialdemokraternas ordförande Stefan Löfven äntrade talarstolen på Arenas seminarium var det för att markera att här finns en skillnad mellan de konservativa och vad han kallade ”progressiva”.

Regeringen Reinfeldts så kallade innovationsstrategi är knappast progressiv. Det är 60 sidor av vackra ord, utan konkreta mål. Löfven sa att ”politik kan göra skillnad”. Han står därmed för en större modernitet än de borgerliga, som vill sitta kvar på läktaren och är fast i föråldrade ekonomiska teorier om att välstånd ska sippra ner till de fattiga, bara de rika blir megarika.

Samtidigt ska man inte underskatta hindren för en genomgripande innovationspolitik.

I Europas destruktiva nedskärningshysteri är det snart tabu att låna till investeringar. USA tvingas till gigantiska besparingar vem som än vinner valet. Summan blir en lång ekonomisk recession i vår del av världen.

Men det främsta hindret för en innovationspolitik är att vi ha en alltför kortsiktig kapitalism. Om man tjänar mer och snabbare snabba cash på att flytta pengar på en dataskärm, varför ska man satsa på en uppfinning som kanske ge avkastning om åtta-tio år?

En bild av detta är nya stora svenska industrivarsel, samtidigt som bankerna badar i miljardvinster, i huvudsak på diskutabla bostadslån.

Den brittiske deltagaren på seminariet, Nick Pearce, påminde om att Labour har ambitionen att försöka tämja finanskapitalismen, till exempel genom att klyva banker. Kommer Stefan Lövfen också att våga vara systemkritisk?