Bild: Fredrik Hjerling

Ojämställdheten präglar både familjelivet och arbetsmarknaden. Det är hög tid att sluta titta på symtomen och i stället angripa orsaken, skriver Gunvor G Ericson (MP).

Sjukskrivningarna ökar stadigt och blir dessutom allt längre. Enligt ny statistik från Afa försäkring, är det kvinnor, oftast anställda inom kommuner och landsting, med barn under tolv år och som bor i norra delen av landet, som har störst risk för att bli sjukskrivna och bli långtidssjukskrivna mer än en gång.

Ojämställdheten i arbetslivet sätter sin prägel på kvinnors hälsa. Vi vet sedan tidigare forskning att kvinnor oftare än män drabbas av belastningsskador eftersom kvinnor ges mer repetitiva och handintensiva arbetsuppgifter. Den fördelningen gäller även på arbetsplatser där män och kvinnor har samma yrke. Vi vet också att arbetsmiljön i kvinnodominerade branscher, som till exempel sjukvården, ofta är undermålig.

Antalet sjukskrivna är i dag högre än år 2008, när regeringen införde de nya sjukreglerna med tidsgränser och möjlighet att utförsäkra personer. Både den korta sjukfrånvaron och sjukfrånvaro upp till sex månader ökar i dagsläget. Och kvinnors sjukskrivning ökar mer än mäns. Sjukskrivningarna är också kostnadsdrivande för statsbudgeten. Den senaste siffran för Försäkringskassan visar att 165 840 personer fick sjukpenning utbetald av Försäkringskassan, 107 677 kvinnor och 58 163 män, Vilket är 80 procent högre sjuktal för kvinnor än för män.

Trots de illavarslande rapporterna om ökande sjukskrivningar lyser åtgärderna från Alliansregeringen med sin frånvaro. Alliansen presenterar inga förslag på hur man vill komma åt de ökande sjukskrivningarna och den ojämställda arbetsmarknaden. Regeringen har dessutom dragit ned stödet till företagshälsovård från 300 miljoner kronor till 30 miljoner kronor 2014.

I dag vet vi att ohälsan bland kvinnor uppstår när stressen i arbetslivet ska kombineras med familjeansvaret. Trots att socialförsäkringsminister Ulf Kristersson är medveten om detta, vägrar man konsekvent att lägga fram politiska förslag som syftar till att öka jämställdheten. I stället försöker man begrava frågan om kvinnors ohälsa genom att tillsätta ytterligare utredningar.

Så här kan vi inte ha det. Det är hög tid att sluta titta på symtomen och i stället angripa orsaken, ojämställdheten som präglar både familjelivet och arbetsmarknaden.

Sverige behöver en mänskligare arbetslinje och riktiga insatser för att öka jämställdheten mellan män och kvinnor. Förändringar och förbättringar av socialförsäkringssystemen är nödvändiga, men inte tillräckliga.

Vi behöver förbättra möjligheter till arbetsträning och göra det möjligt att studera på deltid och vara sjukskriven på deltid för att lättare kunna komma tillbaka i jobb. Föräldraförsäkringen måste ses över och Miljöpartiet vill att den tredelas. Dagens system är inte bara omodernt utan bidrar också till att förstärka de olika förväntningarna vi har på mammor respektive pappor. Det tidigare politiska målet om att Försäkringskassan ska arbeta för ett mer jämställt uttag har tagits bort av regeringen. Miljöpartiet vill att minst en tredjedel av föräldraförsäkringen används av vardera föräldern.

Den ökade ohälsan är en av vår tids stora politiska frågor. Nu krävs en regering som vill ta itu med den.

Gunvor G Ericson, gruppledare i riksdagen och jämställdhetspolitisk talesperson för Miljöpartiet.