Foto: Daniel Mott

Dagens bostadsmarknad finns bara för den som kan betala. För låginkomsttagare och arbetslösa finns bara en dålig bostadspolitik, skriver debattörerna Shadé Jalali och Lisa Pelling.

Nu ökar hemlösheten i en ny grupp. Det handlar inte om personer som missbrukar eller är psykiskt sjuka. I stället handlar det om människor som är hemlösa för att de är arbetslösa eller har för låg inkomst. Detta enligt regeringens nationella hemlöshetssamordnare Michael Anefur som intervjuades i Ekot den 18 mars 2014.

Anefur gör en tydlig koppling mellan ökningen av tillfälliga anställningar och svårigheten att få tag på en bostad. Till Ekot säger han: ”Bostadsmarknaden blir tuffare och tuffare, en gång i tiden räckte det att du hade ett jobb, sedan skulle du ha ett fast jobb och nu räcker inte det heller utan nu måste du ha ett fast jobb som genererar tillräckligt många gånger hyran i nettolön.”

Anefurs bild bekräftar resultaten i rapporten ”Ett anständigt liv” som tankesmedjan Arena Idé tog fram i december. Den höga arbetslösheten har bidragit till att allt fler tvingas ta jobb med löner som är så låga att de inte kan försörja sig på trots att de jobbar heltid. Ingångslönen för en servitris eller någon som får jobb på en hamburgerrestaurang är 20 499 kronor i månaden. För en person som jobbar inom handel är ingångslönen ännu lägre. För en ung person som jobbar i butik är lönen 18 877 kronor i månaden enligt gällande kollektivavtal.

Konsumentverket tar varje år fram detaljerade beräkningar av vad det kostar att bo i Sverige. I rapporten ”Ett anständigt liv” jämför vi Konsumentverkets beräkningar med gällande löner för den som är ny på arbetsmarknaden. Rapporten konstaterar att det inte blir mycket över till hyran med dagens ingångslöner, ens om du jobbar heltid.

Och jobbar heltid, det gör allt färre. Enligt statistik från Eurostat har 55 procent av ungdomarna mellan 15–24 i Sverige tidsbegränsade anställningar. Ofta handlar det om SMS-anställningar: Du får hoppa in när det finns lediga pass. Många pendlar mellan projektanställningar och vikariat med perioder varvat med arbetslöshet. Det finns ingen naturlag som säger att arbetsmarknaden måste se ut så här. I boken ”Stoppa skitlivet” som Arena Idé gav ut förra året listar vi strategier och konkreta förslag som kan genomföras om viljan finns.

De senaste årens olika arbetsmarknadspolitiska reformer har skapat en allt otryggare arbetsmarknad som tillsammans med en alltmer marknadsanpassad bostadspolitik har genererat ett skitliv för allt fler. Matchningen på arbetsmarknaden måste fungera ihop med matchningen på bostadsmarknaden. Om människor ska flytta dit jobben finns så måste där finnas bostäder de har råd med. Men så ser det alltså inte ut. Det har blivit allt svårare att få en bostad och svårast är det där jobben finns, det vill säga i storstäderna.

Det blåser kalla vindar på arbetsmarknaden och bostadsmarknaden, och det leder till att allt fler saknar tak över huvudet på grund av ekonomiska problem och arbetslöshet. Regeringens svar har varit att låta privatpersoner ta ut högre hyra när de hyr ut i andra hand. Det har lett till att andrahandshyrorna har ökat med 20 procent. Hyrorna är höga, liksom kraven för att överhuvudtaget få ett hyreskontrakt. När tidningen Hem och hyra granskade 399 hyresvärdars krav fann det att 96 procent tar kreditupplysning. 77 procent har ett visst mått på hur stor inkomst du ska ha, ofta tre gånger hyran. 30 procent accepterar inte försörjningsstöd som inkomst.

Åtgärden är i linje med dagens marknadsperspektiv på bostäder, där bostäder reduceras till en handelsvara bland andra. Regeringens bostadspolitiska mål är kort och gott ”en långsiktigt väl fungerande bostadsmarknad där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven.”

Problemet är att de enda som i dag kan få sina behov tillgodosedda på dagens bostadsmarknad är de som kan betala för det. För låginkomsttagare och arbetslösa finns ingen bostadsmarknad, bara en dålig bostadspolitik.

Shadé Jalali, utredare och författare till rapporten ”Ett anständigt liv

Lisa Pelling, utredningschef, Arena Idé