Karin Åmossa Foto: Isak Åmossa Heyum
Karin Åmossa Foto: Isak Åmossa Heyum

Hoten mot demokratin Begåvning följer inte klass och social bakgrund. Men vilka föräldrar du har styr fortfarande vem som går vidare till högre utbildning. Det riskerar både utbildningens kvalitet och samhällets demokratiska utveckling, skriver Karin Åmossa, chefsutredare på Sveriges universitetslärare och forskare, SULF i Dagens Arenas serie om hoten mot demokratin.

Universitetskanslersämbetet publicerade nyligen sin årsrapport om universitet och högskolor. 

Den visar att snedrekryteringen till högskolan består. Föräldrarnas utbildningsnivå har stor påverkan på vem som läser vidare och det blir tydligare ju högre upp i utbildningssystemet man kommer.

Tydligast är det på forskarutbildningen där framtida universitetslärare och forskare går.

Det har alltså stor betydelse vilka föräldrar du har när det gäller sannolikheten för att du ska skaffa dig en högre utbildning och vilken.

Den sociala snedrekryteringen är i stort sett oförändrad det senaste decenniet trots att lärosätena har ett lagstadgat uppdrag att aktivt främja och bredda rekryteringen.

Vad spelar det för roll?

Begåvning följer inte med klass och social bakgrund, så för högskolans del är fördelarna med blandade studentgrupper uppenbara. Högskolan får en bredare rekryteringsbas till både grund- och forskarutbildning, vilket är bra om man vill hitta bästa möjliga kompetens.

Det gör också att studiemiljön blir mer dynamisk och kreativ och studenterna får möjlighet att bryta sina tankar och idéer med människor med olika typer av erfarenheter.

Vi vet inte vilka kunskaper som kommer att behövas i framtiden. De kompetenser som behövs både i livet och på arbetsmarknaden är redan idag extremt komplexa och att sia in i framtiden är svårt.

Men att till exempel framtida läkare och arkitekter har fått möjlighet att möta en annan tankevärld än sin egen är en nödvändighet för att säkra kvaliteten i framtidens vård eller bostadsbyggande.

De som kommer ut ur högskolan behöver ha mött olika människor med olika idéer och diskuterat saker med folk som inte bara tycker som de själva.

Vikten av att få bryta åsikter är avgörande för en utbildning av hög kvalitet. Det är också en förutsättning för att högskolan ska kunna utbilda studenter i kritiskt tänkande. Breddad rekrytering har alltså bäring på samhällets framtida demokratiska utveckling.

Fler tänker bättre än en. Men om alla tänker lika? Vad händer då?

De som kommer ut ur högskolan behöver ha mött olika människor med olika idéer och diskuterat saker med folk som inte bara tycker som de själva. Det är en viktig framtidskompetens.

De senaste åren har frågan uppmärksammats inom EU och i kommissionens arbetsgrupp för modernisering av högre utbildning har den diskuterats i detalj.

Strategier för att hantera intellektuella konflikter orsakade av olikheter graderas i tre nivåer där nivå ett handlar om att tolerera motstridiga åsikter, nivå två att acceptera och nivå tre att välkomna uttryck för åsiktsskillnader.

Alltför homogena miljöer på utbildningarna riskerar att göra seminarierummen till ekokammare där människors gemensamma åsikter förstärks. Studenternas förmåga att möta människor med annan bakgrund kommer då att minska, likaså deras öppenhet för nya idéer.

I förlängningen ökar det risken för konflikter mellan olika grupper i samhället och skapar faktaresistens.

Det är särskilt oroande i en tid som kännetecknas av slutna rum på sociala medier och styrda nyhetsflöden baserade på tidigare åsikter.

Högskolans roll som kritisk kraft i samhället som bidrar till en stabil utveckling av ett demokratiskt samhälle förutsätter en jämställd högskola med etnisk, geografisk och socioekonomisk variation både bland studenter och akademisk personal.

Det bidrar till att minska polarisering och öka studenternas förmåga att aktivt delta i ett demokratiskt samhälle.

Breddad rekrytering breddar demokratin.

Breddad rekrytering breddar demokratin.

Vad behöver göras?

  • Både skolor och högskolor behöver arbeta för att brygga över den klyfta som finns mellan gymnasieskolan och högskolan. Studie- och yrkesvägledare har en viktig roll i att visa elever från studieovana hemmiljöer vad en högskoleutbildning är.
  • Meritpoängen som tvingar fram tidiga studieval behöver tas bort.
  • Regeringen behöver ta frågan om breddad rekrytering på allvar och stötta lärosätena genom att ge Universitets- och högskolerådet i uppdrag att följa upp och sprida goda exempel på det som görs på lärosätena.

Karin Åmossa är chefsutredare på Sveriges universitetslärare och forskare, SULF

Fil.dr i ekonomisk historia

Medlem i EU-kommissionens arbetsgrupp för modernisering av högre utbildning i Europa.

Detta är avsnitt 16 i serien. Fler artiklar  hittar du här: