Det är förmiddag i Nacka gymnasiums skolkafeteria och mindre folk än vanligt. På scenen i cafeterian står lokala indiehjältarna Those Dancing Days och soundcheckar. Bandet ska ge en lunchkonsert. Tre av bandmedlemmarna har nyligen tagit studenten från samma kulturprogram jag själv en gång gick. Basisten Mimmi Evrell plockar förstrött fram basgången till Joy Divisions She’s Lost Control medan teknikern försöker få ordning på sångmikrofonen. Jag är tillbaka i Nacka – kommunen där jag växte upp, på den plats jag har flest goda minnen från.
Nacka kommun är kanske mest känt för att vara den kommun som var först med privatiseringar av kommunala verksamheter, i valfrihetens namn. Borgerligheten har styrt kommunen sen dess grundande 1971 och framför allt Moderaterna har satt sin prägel. Först ut var fotvården, som fick ett checksystem 1985, samma år som Moderaterna tog över tronen som största parti i kommunfullmäktige. Grundskolan, gymnasieskolan och förskolan drogs med i den moderata valfrihetsvågen snart efter fotvården. 1996 blev Nacka den första kommunen att sälja ut sitt bostadsbolag, Nackahem, med drygt 5 000 lägenheter. Resultatet blev kraftiga hyreshöjningar. Den kommunala hemtjänsten såldes inte ut, men har avvecklats då det slutade vara lönsamt att driva den på en konkurrensutsatt omsorgsmarknad.
Alla partiledare i aulan
På Nacka gymnasium har terminen börjat för en tredjedel av eleverna. Ettorna strosar runt med sina mentorer för att kolla in skolsköterska, matsal, bibliotek och långa korridorer. Trots att det är färre elever än en vanlig dag är det fullt med folk. Nacka gymnasium har ungefär 25 klasser i årskurs ett, skolan som helhet omkring 2 000 elever. Det är en stor skola, med bra rykte. En kommunal verksamhet som är ett skyltfönster för det moderatstyrda Nacka kommun. Under vårterminen besökte alla partiledare skolan och deltog i aulasamtal med eleverna.
– Vi har alltid bjudit in partiledare under vårterminen när det är valår och i år kom alla. Det är förstås väldigt roligt, det skapar en sådan dynamik, sådana intressanta diskussioner, som vi sedan integrerar i samhällsundervisningen, säger en stolt Monica Ernbo, en av tre rektorer på Nacka gymnasium.
Att Nacka gymnasium lockar till sig alla partiledare är kanske inte så konstigt. Tack vare det Monica Ernbo beskriver som en ”attraktiv mix av utbildningar” och en ”väldigt god stämning” bland elever och lärare har skolan blivit ett kännetecken för Nacka. Många elever kommer från andra kommuner och pendlar utan att blinka en timme från Stockholms kommuns västra förorter till Nacka, som ligger öster om Stockholm. Profilen på hållbar utveckling (Nacka gymnasium har utsetts till ”årets vattenskola” av Stockholm International Water Institute) och internationellt arbete (inklusive studieresor och utbyten), parallellt med estetiska program och yrkesinriktade utbildningar, lockar. Allt detta i en kommunal skola.
– Det händer att tjänstemän från stadshuset tittar förbi på lunchen och sticker in näsan i elevkafeterian för att känna av, inte på det sättet att de vill kolla hur det går med just skolan, utan för att snappa upp den goda stämningen, säger Monica Ernbo.
Valfrihetspionjären
Ett stenkast från Nacka gymnasium ligger stadshuset, som jag trots att jag passerat det många hundra gånger aldrig gått in i förut. I ett rum på andra våningen sitter Erik Langby, moderatledare i Nacka och ordförande för kommunstyrelsen sedan januari 1983. Erik Langby har styrt Nacka nästan exakt hela mitt liv.
– Folk har velat att jag ska stanna och jag tycker att arbetet har varit väldigt stimulerande, säger Erik Langby. Jag ägnar mig mycket åt att analysera och fundera kring vad vi gör, jagar jämförelser och uppdateringar. Jag hoppas att det arbetet, revisorers arbete och mediers arbete upprätthåller trycket på oss att utföra vårt och mitt uppdrag på mitt sätt. Från vanliga medborgare är det väldigt mycket dunk i ryggen och tyckande om att det är bra att det är någon som har koll på läget och en bred erfarenhet som är med och styr kommunen.
Nacka kommun har under de senaste 25 åren växt från en befolkning på omkring 60 000 personer till nästan 90 000 personer i dag. Det är framför allt barnfamiljer som väljer bort trånga lägenheter i Stockholms innerstad till fördel för grönområden i attraktiva och dyra bostadsrätts- och villaområden. Erik Langby och Moderaterna rider på den demografiska vågen. I valet 2006 ökade Moderaterna med 10 procentenheter, till 46 procent, endast två mandat från egen majoritet. Det långvariga styret och de många mandaten har gett Erik Langby stora möjligheter att forma Nacka, vilket han gjort.
– Det finns ingen kommun i världen som satt så många system för valfrihet i bruk som Nacka, säger Erik Langby. Fotvårdscheckarna var ett litet system, men stod för en viktig princip och det var bra att komma igång. Sen följde hemtjänst, skolan och efter det en rad andra områden. Poängen är att det inte är vi politiker som är beställare, det är medborgarna, som ska bruka tjänsterna.
Sosseadel i moderat drömland
Min 80-talsuppväxt i Finntorp, en del av Nacka belägen relativt nära den västra kommungränsen till Stockholm, kan beskrivas som något av en våt socialdemokratisk dröm: Flerfamiljshus byggda av HSB, promenadavstånd till förskola med egen kocka som bakade bröd på den överblivna frukostgröten, ett torg med ICA och Servus, ett folkbibliotek, samt närhet till grönområden och kommunal simhall. Bland kända Nackabor finns en inte oansenlig skara sosseadel, bland andra Thage G. Peterson (som innan statsrådsåren var kommunstyrelsens ordförande), Kjell-Olof Feldt och Mona Sahlin. Men drömmen man lever är moderat.
Ideologin är glasklar: Medborgare vet vad som är bäst för dem, kommunen ska skapa strukturer och bara ta hand om det som enligt Langby är ”odelbart”. Det handlar om dels myndighetsutövning i juridisk mening, exempelvis bygglovsfrågor, dels om samhällsplanering, men även en del verksamheter som skulle kunna sorteras i kategorin ”delbar service”, såsom fritidsgårdar, bibliotek och idrottsplatser. Erik Langby kallar dem kollektiva nyttigheter. Valfriheten har alltså en gräns, kommunen har ett ansvar. Mest ansvar lägger Langby dock på medborgarna.
– Man kan konstatera att i grunden så är det så att de flesta människor märker om de får bra service eller inte, säger Erik Langby. Det är uppenbart att det är den enskilde som är bäst på att utvärdera tjänsten, politiker i nämnder har inte så lätt att följa vad som händer för 1 400 hemtjänstmottagare. Vi understödjer med metoder för att jämföra verksamheter, men sen är det ju som med allt annat, hur många av oss läser tjocka dokument från Konsumentverket? Man lyssnar mer på vänner och bekanta, äldre jämför ju sina erfarenheter av olika hemtjänstföretag.
Den politiska oppositionen har inte haft mycket att hämta i Nacka under de senare decennierna. Socialdemokraterna backade sju procentenheter i valet 2006 och är inte ens hälften så stora som Moderaterna. Men alla oppositionspolitiker är inte uppgivna och det går att identifiera många luckor i det moderata valfrihetsbygget.
– Jag kan bli provocerad av den självgoda majoriteten i Nacka, säger Hans-Åke Donnersvärd, socialdemokrat och 2:e vice ordförande i social- och äldrenämnden. De lever fortfarande i en tro att man är unika med all den här valfriheten, men faktum är att andra kommuner gör det bättre. Majoriteten i Nacka saknar visioner och har till viss del blivit sammanflätade med tjänstemännen. Det handlar mest om att förvalta ”valfrihet”, inte om att utveckla den.
Hans-Åke Donnersvärd pekar på att det saknas boendeplatser på både korttidsboenden och långtidsboenden. I stället hamnar äldre på dyra dygnsplatser på sjukhus. När Nacka kommun upplät mark till en privat aktör för att etablera ett nytt äldreboende gick man samtidigt med på att boendet kunde ta in äldre från Stockholms kommun. Stockholm har högre betalningsförmåga, vilket drev upp priserna och ledde till att Nacka inte har råd att själva köpa platser.
– Det är ju inte som att Nacka får färre äldre direkt, säger Hans-Åke Donnersvärd. Dessutom vet vi inte alltid vad vi får för pengarna när vi köper av privata aktörer. Faktorerna som ligger till grund för nivån på omsorgspengen är uteslutande materiella, så den som har fysiska behov får kosta mer. Det är alltför endimensionellt.
Nej tack till hyresrätter
Nacka kommun är inte inte bara dyra villor och moderater. I Fisksätra, ett område med hyresrätter som numera ägs av Stena Fastigheter, röstar de flesta rödgrönt. Fisksätra dras med samma negativa rykte som Rinkeby, Rosengård och Hammarkullen. På Folkets hus, en relativt nyöppnad verksamhet som ofta håller öppet till långt in på småtimmarna, ”det är ju då folk har tid att komma hit”, håller man inte med.
– Fisksätra är rikt på kultur och sammanhållning, men kanske inte på pengar, säger Danira Benitez.
– Fisksätra klassas som ett ”problemområde” på grund av kontrasterna mot rikare områden som ligger i närheten, exempelvis Saltsjöbaden, säger Osama Klay. Sen har det blivit bättre nu än tidigare, kommunen har satsat flera gånger, men först nu har det matchat med oss som bor här.
Fisksätra Folkets hus byggs av olika projekt som finansieras av kommunen och Allmänna arvsfonden. Mycket är kulturprojekt i olika former, men verksamheten spänner från fotbollskvällar till qigong. Att satsningarna fungerar beror på att de drivs av de behov som Fisksätrabor själva identifierat.
– Det handlar om lokala initiativ, säger Stefanie Forsberg. Folk har förstått att något måste hända och att vi måste göra det själva. Men det är inte bara i Folkets hus det händer saker, bland annat finns något vi kallar idrottslyftet, där ungdomar som är 17 eller äldre under och efter skoltid arbetar med ledarskap. Det funkar bra för att unga vuxna är ansvariga. Vår generation tar tag i saker vilket känns bra. Det fanns liknande verksamhet när vi var yngre, men den försvann och då kom en sämre period.
Fisksätra mår mycket bättre än sitt rykte, men är ändå något Moderaterna inte verkar vilja ha mer av. I en lokalpolitisk debatt i slutet av augusti stod Erik Langby upp som den enda profilerade politikern som sade sig inte vara intresserad av fler hyresrätter.
– Vi har valt att inte ha något kommunalt bostadsbolag som pumpar in skattepengar i hyresbostäder, säger Erik Langby. Vi tycker i grunden att det inte är något problem att människor får äga sin bostad och därmed får mer makt över sitt boende. Sen ser vi till att det produceras hyresrätter för att få en mångfald i produktionen, men det är kanske 20 procent av de 4 000 bostäder vi har på gång. Det är ändå större efterfrågan på bostadsrätter. Vill man ha högre skatt och subventioner för hyresrätter, då ska man inte rösta på Moderaterna.
Sannolikheten är stor att många Nackabor resonerar precis som Langby. De barnfamiljer som flyttar från Stockholm till Nacka trivs med att äga sin villa. De behöver inte oroa sig för att tunnelbanan aldrig dras till Nacka, då de har råd att köra bil. De gillar den moderata varianten av valfrihet och kan navigera inom den. Jag har varken barn, bil eller lust att klippa gräs. Erik Langby, 2005 förärad H. M. Konungens medalj för betydelsefulla kommunalpolitiska insatser, sitter säkert.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
