Foto: Ajax

DIGITALISERING Sverige ska vara bäst i världen på att ta tillvara på digitaliseringens möjligheter. Den strategin innebär en rad förbättringar, men enligt forskning bär många kommuner och myndigheter på en digital skuld som kan göra det svårt.

Forskare vid Göteborgs universitet fick i uppdrag av regeringskansliet att se över den digitala mognaden hos svenska myndigheter och kommuner. Forskarna har tagit fram mätverktyget Dimios (Digital mognad i offentlig sektor). Senaste rapporten visar att samtliga organisationer som hittills granskats bär på en så kallad digital skuld.

– Digital skuld är tidigare investeringar och tidigare styrning. Dessa kan inte tillfredsställa de krav som kunder och vanligt folk har. Om vi har verktyg som gjordes på åttiotalet så blir det väldigt svårt att interagera med den nya tekniken, som utvecklas oerhört snabbt. Så när man investerar i ny teknik behöver man ta effekten på skulden i beaktning. Det hämmar i sin tur utvecklingen och skapar problem, säger Johan Magnusson, forskare vid Göteborgs universitet som varit med och gjort rapporten.

Enligt Johan Magnusson bidrar dessa problem till en urholkning av tillit till den offentliga sektorn.

– Konsumentdriven teknik ökar takten, och man måste kunna tillfredsställa användarnas behov. Men man märker när man går in på kommunen eller andra offentliga verksamheter att det digitala är föråldrat. Det behövs nya system och tjänster, men man gör bara ansiktslyftningar, ändrar gränssnittet och liknande. Man fokuserar inte på teknologin.

När den offentliga sektorn inte hänger med blir det lättare för privata företag att ta verksamhetens plats, så som vårdappar.

– Kry har ju vuxit på grund av att de tar tillvara på teknologin som finns. Det är billigt och går snabbt och de kan tillfredsställa kundernas behov. Offentlig sektor hinner inte med på grund av sina låsningar och tidigare investeringar.

Enligt Johan Magnusson behöver den offentliga sektorn byta ut sina system, något som kan ta lång tid och är kostsamt.

– Strategin som växer fram nu är att bygga parallella plattformar. Man bygger en ny från grunden samtidigt som man behåller den gamla under tiden. Detta är kostsamt för verksamheten. Samtidigt är offentlig sektor väl rustad för att lyckas med utmaningen, givet att man kan lära av varandra och på så sätt accelerera digitaliseringen. I Region Jönköpings län använder samtliga kommuner verktyget för att ge en faktabaserad bas för beslut kring digitalisering och lära av varandra. I Sundsvall har de tagit det ett steg längre, och vi hjälper dem med utbildning och kunskapslyft vid sidan av en doktorand som beforskar deras digitalisering.

Även Riksrevisionen har tittat på den svenska digitaliseringen. De konstaterar att utvecklingen går för långsamt för att man ska nå digitaliseringsmålen. De har tittat på hur myndigheter hjälper medborgare att starta egna företag och kan konstatera att hjälpmedlen brister.

– De digitala tjänsterna för de som vill starta företag är fortfarande inte tillräckligt funktionella och enkla att använda. Därför är det fortfarande många som väljer bort digitala myndighetskontakter som förstahandsalternativ, skriver Johanna Köhlmark, projektledare för granskningen i ett uttalande.

Myndigheter som har hand om olika områden när man ska starta företag har tagit fram den digitala tjänsten verksamt.se. Där har man samlat information som kan vara bra att ha och flyttat en del av den fysiska processen till hemsidan, så som blanketter. Men enligt Riksrevisionen fungerar inte verksamt.se så bra som det skulle kunna.

– Regeringens styrning har varit mer inriktad på tillfälliga regeringsuppdrag än på att ta ett samlat grepp kring den offentliga förvaltningens digitalisering. Här borde regeringen ha kunnat skapa bättre förutsättningar för myndigheterna att nå de svenska målen, skriver riksrevisor Helena Lindberg.