Digitalt komvux väcker frågor

nyhet Småländska Nybro kommun har nyligen beslutat att all vuxenutbildning i framtiden ska ske på distans. Detta kan innebära att man inte uppfyller lagens krav, menar expert.

Under de gångna pandemiåren har elever och studenter runtom i landet stundvis tvingats övergå till digital undervisning. Detta har i sin tur genererat en debatt om hur distansundervisning kan komma att påverka utbildningens kvalitet och i förlängningen även elevernas resultat. Frågan är mer aktuell än någonsin i Nybro kommun i Småland där man nyligen beslutat om att permanent enbart erbjuda icke-praktisk vuxenutbildning på distans, med undantag för SFI.

Vissa menar dock att permanent vuxenutbildning på distans kan komma att skapa fler problem än vad det löser. Ivana Eklund, föreläsare & utbildningskonsult och en av medförfattarna till boken Digital kompetens för sfi-lärare: Vad innebär vuxenutbildningens digitalisering?, tror att det blir svårt att uppfylla kravet om att kunna svara mot samtliga elevers behov och individuella förutsättningar om man bestämmer sig för att göra som Nybro kommun.

Med den här typen av upplägg så struntar man fullständigt i elever i behov av stöd enligt min åsikt.

– Man måste vara medveten om att enligt styrdokumenten så måste en vuxenutbildning vara individanpassad och svara mot samtliga elevers behov. Och distansutbildningar passar bara vissa, säger hon och fortsätter:

– Vad är utbildningens syfte? Att faktiskt fokusera på de som har längst väg fram till ett arbete. De som har minst utbildning. Det är vuxenutbildningens syfte idag. Och med den här typen av upplägg så struntar man fullständigt i elever i behov av stöd enligt min åsikt.

Lars-Gunnar Hellström (C), ordförande i Nybro kommuns lärandenämnd, berättar att beslutet har sin grund i frågan om kostnader, men att det även kommer att innebära bättre individuella förutsättningar för eleverna.

– Lagen säger att den som vill studera på komvux ska kunna få ett erbjudande på väldigt kort tid, och det har vi inte möjlighet att göra med de lektionstimmar som vi har i nuläget. Tidigare har vi bara haft antagning varje halvår. Nu kommer man kunna påbörja sin kurs redan inom en vecka.

För att kunna svara mot de eventuella behov av stöd för elever som inte klarar av att enbart studera på distans ämnar Nybro kommun att upprätta ett lärocenter dit dessa kan komma om de behöver.

– Vi är väl lite fundersamma på hur eleverna klarar av det här med att läsa på distans så vi kommer att inrätta en studieverkstad med två pedagoger som ska finnas tillgängliga. Där ska man kunna få hjälp, även i form av en kortare introduktion innan kursen börjar, berättar Lars-Gunnar Hellström.

Ivana Eklund tycker att denna lösning är lovvärd som en form av flexibel utbildning men är skeptisk till den som helhetslösning. Hon pekar på faktumet att över 50 procent av alla elever på vuxenutbildningarna runtom i landet har svenska som andraspråk (SFI ej inräknat) och att dessa ofta behöver väldigt mycket stöttning eftersom en stor andel av dessa dessutom har en kort skolbakgrund eller ingen skolbakgrund alls. I förlängningen innebär detta också att eleverna ofta är oerfarna vad det gäller studieteknik och skolvana, vilket hon menar krävs för att kunna klara av distansstudier.

– Man måste ha stor motivation själv, samt studievana och studieteknik. Man måste ha språket för att förstå alla instruktioner. Har man inte det så har man ett stort behov av stöttning av läraren på plats. Den här möjligheten blir ju väldigt mycket mindre för dessa elever eftersom alla kanske inte vet eller förstår att de kan gå till en studiehall. Och i så fall blir trycket där förmodligen så pass stort att två lärare inte har chans att klara av det ifall alla elever i behov av stöd skulle gå dit.

Ivana Eklund fortsätter med att påpeka att samordnare för vuxenutbildningen gärna använder ordet individanpassning eftersom detta är ett krav som ställs genom styrdokumenten, men att verkligheten ofta ser annorlunda ut. Hon tror istället att den bästa lösningen inte kommer att vara det i stunden billigaste alternativet. För att bryta trenden, som är landsomfattande, menar Ivana Eklund att det är av stor vikt att både politiker och huvudmän lyfter problemet högre upp på agendan så att man får tillgång till de resurser som faktiskt krävs.

Text: Oskar Göhlman