Val2018 Sammanlagt ställer flera hundra partier upp i valen i Sverige. En majoritet av dem får bara ett fåtal röster, men har ändå kunnat få inflytande i kommunen. Den nya vallagen kan komma att sätta stopp för det.
Valrörelsen är i full gång. Hittills har det mest pratats migration, brott och straff och sjukvård. Men det finns partier som kämpar för att andra frågor ska lyftas. Nästan 300 partier ställer upp i de tre valen och flera av dem har en tydlig profil och någon fråga de vill få upp på dagordningen.
Statsvetaren Sofie Blombäck från Mittuniversitetet i Sundsvall tror att så väl partierna som valrörelsen i sig kan påverka varandra. Hon lyfter Feministiskt initiativ (Fi) och Miljöpartiet (MP) som exempel på när små partier påverkar en valrörelse.
– Småpartier kan lyfta frågor. Pratas det om ett partis politik och det sedan börjar gå bra för dem i opinionen då kan det få en påverkan på själva valrörelsen och de andra partierna. Man kan se spår av det i förra valrörelsen där det pratades mycket om Fi:s profilfrågor på grund av deras växande styrka.
Om exempelvis landsbygdsfrågorna blir större inför valet så skulle det kunna gynna partier som bara driver de frågorna. Men Sofie Blombäck menar att det samtidigt krävs att de andra partierna upplevs inte ta tag i frågan. Hon tar återigen Feministiskt initiativ som exempel.
– En gissning som jag har till varför vi i forskningen inte ser att #metoo leder till framgång för Fi skulle kunna vara för att det inte finns någon motpart. Det finns inget parti som är emot kvinnors rättigheter och som tycker det är okej med sexuella trakasserier. Det finns ingen extra bonus av att vara det parti som föreslår någonting först, utan det är viktigare att vara det parti som kan genomföra förslaget.
Att det finns så många partier som ställer upp i valen tycker Sofie Blombäck i grunden är någonting positivt som gynnar väljaren och demokratin.
– För väljarna finns det egentligen ingen nackdel med ett större utbud, det ökar chanserna att hitta ett parti som man tycker representerar ens åsikter. Sedan kan visserligen snarlika partier »ta ut varandra« då de splittrar väljarna mellan sig.
Hon tar valet i Nederländerna 2006 som ett exempel. Där fick fyra, fem etablissemangskritiska partier inte något inflytande alls efter valet eftersom väljarna valde mellan fyra istället för ett parti. På topp tio av de största småpartierna i Sveriges riksdagsval 2014 återfanns två partier som slagit sig samman och i och med det blivit större. I teorin fungerar det, men Sofie Blombäck framhåller att det kan vara riskabelt om väljarna uppfattar att sammanslagningen leder till för många kompromisser.
I Sverige finns det inte riktigt någon partitradition av att slå sig samman, säger Blombäck, men hon tror att den nya vallagen kan komma att påverka fler partier i den riktningen, även om det inte är givet att partierna väljer att gå den vägen.
Vallagen som antogs 2015 aktualiseras i år. Bland annat innebär det att partier som vill ställa upp i något av de tre valen måste registrera sin partibeteckning och det har också införts en spärr i kommunalvalet, 2 procent i kommuner med en valkrets och 3 procent i kommuner med tre eller flera valkretsar.
Hur spärren kommer att påverka de över 200 små partierna som ställer upp i kommunalvalet beror på flera faktorer så som kommunens storlek och antalet andra partier som ställer upp i valet.
– Det skulle kunna göra det svårare för vissa partier att få inflytande, men samtidigt är tanken att göra det mer proportionellt för de små partier som faktiskt tar sig över spärren. Man får göra en avvägning mellan representation och effektivitet. Exakt hur det faller ut vet vi inte än, säger Sofie Blombäck.
För att kunna registrera en partibeteckning krävs det ett antal namnunderskrifter. 1500 för att registrera sig för riksdags- eller EU- parlamentsval. 100 röster för landstinget och 50 för kommunen. Sofie Blombäck menar att det i en internationell jämförelse är låga trösklar för att få ställa upp.
– I Storbritannien till exempel måste man betala och samla in olika mängder namnunderskrifter i olika valkretsar. Grundtanken i Sverige är att det ska vara lätt att ställa upp i val.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
