Foto: Pixabay

VAL-ENKÄT Skarpare åtgärder från flera partier, men få som leder till att EU:s klimatmål nås i tid. »En del svar låter mer som lama ursäkter för att partierna själva inte gör något« säger miljödebattören Beatrice Rindevall.

”Fem sjukt viktiga år för klimatet”. Så sammanfattar Beatrice Rindevall vikten av att rösta med fokus på miljö och klimat i EU-valet den 26 maj. Hon är miljödebattör och chefredaktör för Sveriges största miljöblogg Supermiljöbloggen och säger sig ha stor förståelse för att väljarna kan vilja prioritera andra frågor än klimat i EU-valet.

Beatrice Rindevall

– Men alla andra frågor kommer att falla i en värld av klimatkaos. Om man har andra frågor som man bryr sig om är det bra att fundera på hur de kommer att fungera i en värld som inte har tacklat klimathotet, säger hon.

Nina Ekelund på Hagainitiativet, ett företagsnätverk för klimatfrågor, håller med om att den kommande mandatperioden blir viktig för klimatet.

– Det finns några kritiska datum för alla partier att förhålla sig till. Ett är det climate summit-möte som hålls i september. Där kommer gapet mellan nuvarande utsläppsnivåer hos länderna och det som gäller i Parisavtalet tydliggöras, och ofrånkomligen leda till nya beslut vilket innebär att EU måste höja sina ambitioner i klimatarbetet. Och frågan är om partierna ser detta, det syns i alla fall inte i deras enkätsvar, säger hon, och fortsätter:

– Det handlar om att kunna förklara hur vi ska svänga om hela transformationen, och om det finns en beredskap för det? Det är en diskussion som nu måste in i alla sektorer av EU:s politikområden.

Det går åt fel håll och EU har stor möjlighet att påverka utvecklingen framöver, menar Beatrice Rindevall. 2023 kan EU-parlamentet dessutom se över klimatmålen igen och då har parlamentariker som röstas in nu stor möjlighet att få igenom viktiga förändringar. På EU-nivå är det också möjligt att driva igenom förändringar även som enskild politiker.

– Så rösta på en politiker som har miljö och klimat som sin viktigaste fråga, det kommer att göra stor skillnad. De finns dessutom inom flera partier så det är inte knutet till ett visst block.

Nina Ekelund berättar att Hagainitiativet gjort liknande enkäter som Dagens Arena och att partiernas svar då varit tydligare.

– Men det är uppenbart att alla partier utom SD numera har klimatfrågan som topp tre. Det innebär också att det blir många nya klimatpolitiker bland partiernas företrädare. Sett ur ett europeiskt perspektiv ligger dessutom de svenska partierna långt fram jämfört med sina systerpartier, säger hon.

Beatrice Rindevall ser två vitt skilda inriktningar i enkätsvaren om vad partierna kommer att göra för att EU:s klimatmål ska nås i tid: De partier som föreslår så skarpa åtgärder att de kan göra positiv skillnad – och de som inte ser klimathotet som just ett hot, eller förvillar kring vilka åtgärder som kan göra skillnad för miljön.

– Sverigedemokraterna har som exempel uppenbart ingen drivkraft i de här frågorna, inte heller moderaterna. De försöker generellt driva en diskussion som låter mer som en ursäkt för att de själva väljer att inte agera.

Sd röstar dessutom notoriskt mot skarpare miljöförslag i EU, inklusive skärpning av utsläppssystemet, trots att de lyfter det som en viktig punkt i enkäten.

Diskussionen om att Sverige har en liten roll ur klimatsynpunkt tycker Rindevall dessutom är ett rejält feltänk.

– Om vi tar in rättviseaspekten som en del talar om, att andra länder släpper ut mer än Sverige idag och borde göra större insatser än oss, borde vi även titta på utsläppshistoriken. Vi i Sverige ligger i toppligan för utsläpp per person och har redan stått för stora utsläpp, jämfört med alla de länder som skulle vilja ha vår välfärdsnivå, säger hon, och fortsätter:

– Vi slentrian-släpper ut koldioxid i hela EU genom att shoppa onödiga grejer på Ebay samtidigt som andra länder inte ens har el. Jag tycker det är självklart vilka länder det är som har störst klimatskuld om vi ser på historiken.

Sett ur ett historiskt perspektiv inom den svenska partipolitiken så har Kristdemokraterna haft engagerade politiker med miljötänk bakåt i tiden, men det kan Rindevall inte se många spår av i dagsläget.

– Deras svar på enkäten låter bra, men Kristdemokraterna i EU har röstat emot både skarpare mål för förnybart och energieffektivisering. Dessutom röstade de emot en skarpare utsläppshandel, så att de vill ”fortsätta utveckla” den känns skakigt.

Moderaterna i EU fokuserar på ett förslag om att dubbla EU:s kärnkraftsbudget och satsa på biobränsle. Men just att bygga ut kärnkraften är inget som kommer att leda till den nödvändiga omställningen här och nu, menar Rindevall.

– Kärnkraft kan ta decennier att besluta om och bygga. Utsläppen kommer dessutom från mer än energi, så kärnkraft är en dellösning som dessutom ligger längre fram i tiden än vad som är rimligt för att hantera klimathotet. Moderaterna har generellt röstat emot miljöpolitiska förslag i EU, som skarpare utsläppsrättssystem, ökad klimatfinansiering och hårdare mål om förnybart och energieffektivisering. Plus i kanten att de dock röstat emot fossila subventioner, men över lag lär inte Moderaternas politik leda till uppnådda klimatmål.

Nina Ekelund

Även Nina Ekelund reagerar på partiets svar på EU-enkäten.

– Det gör mig lite besviken att moderaterna svarar lite väl enkelt. Att bara hänvisa till kärnkraften som främsta lösning känns lite smalt.

Bland de partier som kan bidra med att klimatmålen i EU faktiskt nås lyfter Rindevall fram enkätsvaren från Miljöpartiet, Feministiskt Initiativ och Vänsterpartiet. Miljödebattören tycker att samtliga har skarpa förslag, även om hon anser att en del kan kännas omöjliga att driva igenom politiskt. Feministiskt Initiativ föreslår exempelvis att EU ska vara drivande i att utsläppen av växthusgaser ska vara noll senast 2038 och att jordbruksstödet ställs om och inriktas på ekologi och småskalighet.

– Feministiskt Initiativ har förslag som innebär stora, grundläggande omställningar av nuvarande politik. Likt Miljöpartiets svar kan man fundera över hur lätt det skulle vara att få EU att ställa om så mycket så pass snabbt som vi behöver, men om man inte försöker kan man inte heller vinna. Målet att utsläppen ska vara noll senast 2038 är skarpt och skulle ge oss mycket bättre chans att nå 1,5-gradersmålet.

Socialdemokraterna tycker hon däremot har lite oklara svar på hur de ska driva på klimatarbetet. Bland annat vill partiet driva frågan om en minskning av utsläppen med minst 55 procent till år 2030 för att EU ska kunna bli klimatneutralt senast 2050.

– 55 procent till 2030 är en skärpning jämfört med EU:s mål idag på 40 procent. EU-parlamentet har i mars röstat för att målen ska skärpas, och av de svenska parlamentarikerna röstade bara Sverigedemokraterna emot. Alltså inget radikalt ur svensk kontext, och svaret i övrigt gör det svårt att avgöra om Socialdemokraternas hållning kommer bidra till att EU:s klimatmål nås i tid.

Nina Ekelund på Hagainitiativet tycker att vissa insatser från EU kunde ha varit mer synliga i partiernas svar.

– I samband med Europeiska rådets möte i Sibiu nyligen föreslog en grupp med åtta länder två viktiga förslag som direkt berör EU:s klimatpolitik; att 25 procent av budgeten ska gå till klimatarbetet, och att ingen investering inom EU ska gå till klimatförsämringar. Detta borde kanske ha synts i svaren, säger hon och fortsätter:

– Däremot är det väldigt tydligt att flera av partierna vill vässa utsläppshandeln, och ser det som ett viktigt instrument. Vilket naturligtvis är positivt.

Dagens Arena har ställt åtta frågor till de partier som idag finns representerade i Europaparlamentet, och som ställer upp för omval. Nedan finns frågan och alla svar redovisade i sin helhet.

Vad kommer ni göra för att EUs klimatmål ska nås i tid?

 

Centerpartiet: Centerpartiet vill se netto noll-utsläpp i hela unionen 2040, men absolut senast till år 2050. För att klara detta måste ambitionerna höjas och Centerpartiet vill se minst 63 procent men hittills välkomnar vi att Europaparlamentet redan ställt sig bakom ambitionshöjningar till 55 procent till 2030. EU har skapat världens största system för handel med utsläppsrätter, ett system med automatiska minskningar av utsläpp och där priset ökar i takt med efterfrågan. Detta system, och EU:s klimatmål, är ett föredöme för resten av världen, men ambitionerna för utsläppshandeln måste öka. För att nå klimatmålen i Parisavtalet och minska EU:s beroende av Ryssland måste också andelen förnybart öka samtidigt som arbetet för energieffektivisering intensifieras. Detta förutsätter en fördjupad energiunion, där medlemsländernas energisystem byggs ihop och där länder med större möjligheter till klimatsmart energiproduktion tillåts att bidra mer till unionens totala energiproduktion. Det skapar också stora möjligheter för Sverige. Export av förnybar el gör stor klimatnytta när den ersätter fossil produktion i andra länder. Sverige kan bli Europas gröna batteri och bidra till att fasa ut kol, olja och gas i resten av unionen.

Feministiskt initiativ: För att nå EU:s klimatmål anser vi:

  • Att EU ska vara drivande i att de globala växthusgasutsläppen ska vara noll senast 2038.
  • Att EU har ett samordnat tåg-, signal- och bokningssystem i hela Europa samt stöd till nattåg.
  • Att EU kraftigt ska påskynda omställningen till ett hållbart energisystem med fokus på förnyelsebar energi.
  • Att EU:s jordbruksstöd ska riktas mot rejäl omställning, för ekologi, småskalighet och matsuveränitet där vegetabilier odlas för människor och inte för köttindustrin.
  • Att EU ska kräva av medlemsstaterna att de har etiskt och hållbart lantbruk, fiske och djurhållning.

Vi kommer också att arbeta för att ersätta EU:s övergripande tillväxtmål med mål om jämställdhet, jämlikhet och hållbarhet för att uppnå ett system där resurser fördelas rättvist mellan människor och i solidaritet med framtida genom generationer då vi behöver ställa om och ifrågasätta idén om ständig tillväxt och ökad konsumtion. Klimatpolitiken ska bygga på såväl en global solidaritet som på en jämställd och rättvis fördelningspolitik mellan EU-länderna.

Kristdemokraterna: Klimatfrågan har ingen quick-fix, utan det kräver gemensamma och långsiktiga åtgärder inom en lång rad områden. Vi måste fortsätta utveckla utsläppshandeln, stänga ned Europas kolkraftverk och skapa förutsättningar för elektrifiering av transportsektorn. Och det måste dessutom ske på ett sätt som inspirerar omvärlden att följa efter. Europa kommer inte kunna klara parisavtalet på egen hand.

Liberalerna: Att EU:s nuvarande klimatmål nås är helt avgörande, troligen kommer dessa behöva skärpas ytterligare. Vi ser att problemet med utsläppen i EU behöver attackeras så hårt som möjligt från så många fronter som möjligt. Vi vill se över och skärpa det nuvarande systemet med handel av utsläppsrätter men vill också ta steget och införa en heltäckande koldioxidskatt på EU-nivå. Vi vill också se en gemensam skatt på flygbränsle och en plastavgift. Alla EU-stöd till fossila bränslen ska också helt strypas.

Sverigedemokraterna: Insatser för bättre global miljö och minskade utsläpp bör i första hand sättas in där de globalt gör mest nytta, hellre än att satsa på kostsamma symbolpolitiska insatser som saknar vederhäftig effekt. EU:s utsläppshandelssystem är det mest effektiva verktyget inom EU för att minska utsläppen av växthusgaser och för att fasa ut fossil energi på ett kostnadseffektivt sätt. Sverige bör inom EU verka för att fler länder, utanför EU, med liknande styrmedel ingår i samma utsläppshandelssystem som EU-länderna.

Miljöpartiet: Miljöpartiet vill införa en maxgräns för EU:s utsläpp i form av en bindande utsläppsbudget för EU. Det ska finnas krav på årliga minskningar av utsläppen för hela unionen men också för varje enskilt land, de långsiktiga målen måste kompletteras med åtgärder som får konsekvenser här och nu. Vi vill inrätta en klimatlag på EU-nivå och arbeta för 100 procent förnybar energi i hela EU. Vi vill också införa en miniminivå för koldioxidskatt i alla medlemsländer och sätta stopp för subventionerna av kol, olja och fossilgas. Det behöver bli dyrare att släppa ut och mer lönsamt att investera i förnybar energi och energieffektivt. Klimatinvesteringarna i EU:s långtidsbudget behöver öka. Senast 2040 bör utsläppsnivåerna inom EU nå nettonoll.

Moderaterna: Först och främst vill vi dubbla EU:s kärnkraftsbudget. I samtliga av FN:s klimatpanels huvudscenarier spelar kärnkraften och förnybar energi en avgörande roll och detta måste vi ta intryck av. Dessutom vill vi skapa gynnsamma förutsättningar för biobränslen så att vi kan ställa om våra transporter. Vi vill även fortsätta arbeta för att utvidga EU:s effektiva utsläppshandel till att omfatta fler länder.

Socialdemokraterna: För oss är klimatfrågan en huvudprioritering i EU-arbetet. För att EU ska leva upp till Parisavtalets temperaturmål måste unionens klimatutsläpp minska mer och i snabbare takt än idag. Vi kommer att fortsätta att driva på för att EU:s klimatmål stärks avsevärt framöver, genom regelbundna skärpningar av klimat- och energilagstiftningen. Utsläppen måste minska med minst 55 procent till år 2030 för att EU ska kunna bli klimatneutralt senast år 2050.

Vänsterpartiet: Det behövs omfattande samhällsförändringar för att mildra konsekvenserna av klimatförändringarna och utarmning av biologisk mångfald. Och det är bråttom. Miljö- och klimathänsyn måste prioriteras för marknadsintressen. EU måste anta skarpare klimatmål för att bryta beroendet av olja, gas och kol. Europeiska investeringsbanken bör omvandlas till klimatinvesteringsbank och upphöra med fossila placeringar. De rikaste orsakar störst klimatutsläpp och måste ställa om sin livsstil mest. Vi vill se kraftigt höjda klimatambitioner med bindande regler och mål där de rika får betala mest.

För att EU:s klimatmål ska nås i tid vill vi bland annat:

  • Omvandla den Europeiska investeringsbanken till en klimatinvesteringsbank som gör produktiva och samhällsnyttiga investeringar för klimatet.
  • Att EU sätter betydligt högre klimatambitioner för utsläppsnivåer, energieffektivisering, och krav på förnybar energi genom bindande mål och regler, före beroendet av olja, gas och kol.
  • Att kolkraften ska vara helt utfasad till år 2030.
  • Att EU antar skarpare klimatmål för att bryta beroendet av olja, gas och kol.
  • Skapa en samlad europeisk tågpolitik för ökat tågresande med synkroniserade tidtabeller, gemensam bokningssajt och nattåg genom Europa.
  • Att EU:s miljö- och klimatskadliga subventioner avskaffas.
  • Att det införs en miniminivå för progressiv flygskatt.
  • Att inga nya bilar som drivs med fossila bränslen ska säljas i EU efter 2025.
  • Att EU ska inkludera konsumtionen när man mäter utsläppen och ta internationellt ansvar för hela sin påverkan på miljön.
  • Att EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU ETS) reformeras.

 

Enkät: Ottilia Hammarlund