EU:s klimatmål ska omförhandlas nu i januari. Det är en uppföljning av 2020-målen som EU-länderna klubbade 2008. De nya målen ska gälla fram till 2030.
I en debattartikel på DN Debatt i dag skriver företrädare för näringsliv, fack, miljöorganisationer och kyrka att regeringen måste agera för att EU även fortsättningsvis ska ha tre tydliga mål för klimatet.
”Den svenska regeringen måste nu lämna ett tydligt besked om att Sverige vill ha tre parallella, bindande och kraftfulla mål: 1) för minskade utsläpp, 2) för ökad andel förnybar energi och 3) för ökad energieffektivisering.”
Undertecknarna menar att ett ensidigt klimatfokus på utsläppsrätter vore förödande i och med att marknaden för utsläppsrätter mer eller mindre har kollapsat.
Det är en viktig debattartikel i vår tids stora ödesfråga. Att fack och näringsliv står upp för detta är bra.
Att EU har ett klimatavtal på plats som är långtgående och seriöst blir extra viktigt inför uppgiften att få en ny global klimatöverenskommelse på plats till 2015.
När klimatförhandlingarna strandade i Köpenhamn 2009 var läget ett annat, med en global finanskris som ett raster över förhandlingarna. Förhoppningarna inför Paris tål därför att skruvas upp. Men för att det ska vara möjligt är det viktigt att drivande aktörer såsom EU själva har en ambitiös klimatpolitik på plats och kan peka i en progressiv riktning.
Inför beslutet har flera tunga EU-länder såsom Tyskland, Frankrike, Italien och Storbritannien gått ut och ställt krav på en utsläppsminskning på minst 40 procent. Att den svenska regeringen inte sällar sig till skaran som ställer krav på ett ambitiöst utsläppsmål kan tyckas anmärkningsvärt.
EU-kommissionens förslag kommer att presenteras senare i januari. Då måste den svenska regeringen ta på sig ledartröjan.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
