LEDARE Unga tjejers ökande stress och psykiska ohälsa måste tas om hand nu. Vi behöver inte mera forskning när både orsaker och recept redan finns på plats.
Allt fler unga säger att de mår psykiskt dåligt. Från de tidiga tonåren ökar skillnaderna mellan könen snabbt och för flickorna sjunker andelen som upplever att de har god hälsa mycket mer än för pojkar i samma ålder.
Andelen 13- och 15-åringar som uppger återkommande symtom på stress och psykisk ohälsa fördubblades i Sverige under perioden 1985–2014, enligt Folkhälsomyndighetens rapport Skolbarns hälsovanor som kom förra året.
Ännu en undersökning, den här gången från MUCF, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, bekräftar både ökningen i stort och att symptomen på psykisk ohälsa är större bland tjejer än killar.
Vad är det som händer med våra flickor?
Siffror från de båda rapporterna ger en oroande bild:
Bland 15-åringar är besvär som huvudvärk, magont, nedstämdhet och sömnsvårigheter nästan dubbelt så vanliga bland flickor.
Medan flickorna får ont i själen får pojkarna sämre resultat och klarar varken grundskolan eller gymnasiet tillräckligt bra.
60 procent av tjejerna uppger 2018 att de ofta har problem med stress, 2007 var motsvarande siffra 42 procent.
Bland killarna har problem med stress ökat från 26 procent 2007 till 36 procent 2018.
Färre 15-åriga flickor än pojkar tycker om sig själva (6 av 10, respektive 8 av 10).
Fler flickor i 13-15-årsåldern än pojkar uppger att de försöker gå ner i vikt. 6 av 10 flickor känner sig för tjocka, jämfört med 4 av 10 pojkar.
Betydligt fler killar än tjejer uppger könsstereotypa åsikter.
22 procent, jämfört med 8 procent av flickorna tycker att jämställdheten gått för långt i Sverige.
Och trots att pojkarna har sämre betyg och svårare att lösa uppgifter i skolan är fler killar nöjda med livet, med sin psykiska och fysiska hälsa, och sin fritid.
41 procent av tjejerna upplever att deras fritid inte räcker till jämfört med 29 procent av pojkarna.
Fler pojkar än flickor tror dessutom att de alltid eller vanligtvis klarar av saker de bestämt sig för att göra. Dubbelt så många pojkar (4 av 10) upplever en mycket hög grad av välbefinnande.
Därmed inte sagt att pojkarna är vinnare. Både pojkar och flickor är förlorare. Medan flickorna får ont i själen får pojkarna sämre resultat och klarar varken grundskolan eller gymnasiet tillräckligt bra.
Risken finns att ännu en nedslående rapport om missförhållanden möts med viss uppgivenhet istället för den nödvändiga ilskan och beslutsamheten.
MUCF:s generaldirektör Lena Nyberg anser att det först är dags att börja utreda orsakerna, till att så många unga mår dåligt innan något kan göras åt symptomen.
Men vet vi inte tillräckligt för att agera redan nu?
Förra året kom Folkhälsomyndighetens rapport Därför ökar psykisk ohälsa bland unga.
Den har undersökt både vad som kan ha påverkat ökningen bland barn och unga i Sverige och har förslag på vad som kan göras.
Slutsatserna är inte oväntat att det handlar om brister i skolan. Förändringar, som kommunaliseringen, friskolereformen, införandet av skolpeng och nya betygssystem har följts av växande stress och sjunkande resultat, tillsammans med ökad medvetenhet om arbetsmarknadens krav. Att flickor både klarar skolan och problemlösning bättre än pojkar verkar inte minska deras stress och känslor av otillräcklighet. Besvär som kan påverka deras hälsa och framtid på ett allvarligt sätt och bli mycket kostsamt för samhället.
Skolan har alltså misslyckats med sin fundamentala uppgift att eleverna både ska lära sig något och må bra.
Folkhälsomyndighetens slutsats är att den svenska skolan behöver stärkas i enlighet med de förslag som lagts (och ännu inte åtgärdats) från Kommissionen för jämlik hälsa och Skolkommissionen.
Det skulle ge en »bättre lärandemiljö«, bättre skolprestationer och en mer likvärdig skola som ger lika möjligheter också för lågutbildades barn, något även LO lyfter i sin kommande slutrapport från jämlikhetsutredningen.
Med så mycket gedigen kunskap och konkreta förslag på plats verkar det onödig tidsspillan att ännu en gång sätta beslutsfattandet på vänt. Både flickor och pojkar förtjänar bättre än så!
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
