Bild: stock.xchng

Oppositionsledaren Mona Sahlin får mer negativ press nu än Fredrik Reinfeldt fick när han satt i opposition 2005-2006. Den här undersökningen, som Ekot redovisade i helgen, bekräftar vad alla redan vet, att Sahlin har haft problem när hon velat samla vänstern till ett alternativ.

Vad däremot de flesta av oss tycks ha glömt är att Reinfeldts väg 2005-2006 till "Allians för Sverige" var ganska knagglig den också, med tillbakatagna förslag och ett Folkparti som konstrade.

Men vad han hade då, inför valet 2006 – som inte hon har i dag – var en varm vind i ryggen av en majoritet i de flesta opinionsmätningar. Det gick inte att ta miste på entusiasmen bland de politiska journalisterna som väntade på den borgerliga enigheten i Göran Hägglunds trädgård i Bankeryd. Så Ekots undersökning bekräftar också någonting annat – att opinionsundersökningar inte bara mäter opinionen, utan även ger makt, skapar legitimitet.

Det går inte att snacka bort de väljarundersökningar just nu som gör tummen ner för S. På samma sätt kan medierna knappast klandras om de i dag lite oftare hittar negativa än positiva saker att säga om Sahlin. Det som däremot är närmast sensationellt är hur mediebilden av den borgerliga regeringen har förändrats.

Under sina första två år var regeringens opinionssiffror usla och Fredrik Reinfeldt fick också på borgerliga ledarsidor veta att han var "otydlig", "passiv", "defensiv", "snarstucken" och "osynlig". Men det handlade inte bara om kommunikativa brister. I sak kantades regeringen Reinfeldts första två år av åtskilligt schabbel, ministeravgångar, tillbakadragna förslag och oreda i borgerliga kärnfrågor som utnämningspolitiken, näringspolitiken, FRA-lagen, försvaret och rättsväsendet.

Det var då det. Nu tycks det gamla vara glömt. Nu är regeringen klok och ansvarfull i en bister tid. Vad är det som har hänt? Visst, opinionssiffrorna har svängt dramatiskt till regeringens fördel. Om detta har det sagts att regeringar alltid gynnas i kristider. Så kan det vara. Men har något avgörande hänt i sak? Knappast.

De gamla omdömena om regeringens senfärdighet och passivitet gäller fortfarande. Man har felbedömt krisen – så sent som för ett år sedan sa finansminister Anders Borg att massarbetslöshet var någonting som bara fanns i Thomas Östros huvud. Och regeringen tycks tro att man kan avvakta sig ur både finans- och klimatkriserna.

Men medierna följer ängsligt opinionsmätningarna och med ledning av dem utkoras lite slappt "vinnare" och "förlorare", i stället för att mer än i dag granska den faktiska politiken, vad som lovades och vad som blev.