Ledare En nations viktigaste tillgång är befolkningens kunskap. Men i Sveriges huvudstad sätter kommunen sitt varumärke på yrkesutbildningar som inte ägt rum.
Inga lektioner, brist på material, praktik och lärare. Elever med krossade yrkesdrömmar och stora studieskulder, lärare som pressats att sätta godkända betyg utan undervisning, medan utbildningsföretaget kunnat samla miljoner på hög. Häpnadsväckande uppgifter i TV 4:s Kalla fakta från i måndags visar hur företaget Bergstrands utbildningar i Bromma inte levt upp till sin löftesrika reklam. Istället får vi se ett företag som i stort sett struntat i uppdraget att ge sina elever de yrkeskunskaper de betalt för.
Vem vill ha snickare som inte fått snickra, golvläggare och plattsättare som inte fått sätta plattor, lägga parkettgolv, eller mattor i våtutrymmen för att det fattas utbildade lärare, snålats med material, och inte funnits tillräckligt med praktikplatser?
Istället har företaget gett elever godkända betyg i kurser de inte läst, som satts av lärare de inte träffat.
Istället har företaget gett elever godkända betyg i kurser de inte läst, som satts av lärare de inte träffat. Därmed har de kunnat kvittera ut ersättningar på 85 000 kr per elev, medan eleverna fått studieskulder till CSN på mer än 100 000 kronor.
Omkring 200 elever har gått utbildningen, sedan skolan kom igång, men vad de egentligen kan efter tio månader är oklart. Besvikna elever har klagat utan att något blivit bättre.
»Jag får ångest av att jag inte fått kunskap, bara skulder«, säger en elev. »Jag är inte nöjd, jag är jätteförbannad.«
»De vill bara ha in dej, casha in och kasta ut dej« säger Johan Söderqvist, en av eleverna, som inte fått den utbildning han förväntade sig.
»Det är lite märkligt att få betyg innan man ens gjort provet« säger en flicka som lovades, men aldrig fick prova att skära glas i ämnet glasteknik. Läraren visste inte heller hur det gick till.
»De har tagit ett år av mitt liv», säger Azhi Omer som aldrig hade några lektioner men ändå fick betyg med stämpel från Stockholms stad, att han godkänts i alla ämnen i sin utbildning till snickare, även de teoretiska som han inte fullgjort.
En dold inspelning visar att han dessutom erbjöds pengar av företagets vd för att han skulle säga till CSN att han frivilligt avbrutit utbildningen till snickare, vilket var fel.
Att industrin, offentliga sektorn, byggbranschen och gröna näringar har skriande brist på yrkesutbildad arbetskraft har knappast undgått någon. En yrkesutbildning är idag en av de säkraste vägarna till ett jobb.
Regeringen har därför beslutat om flera reformer för att utbilda fler unga, nyanlända, och de som vill göra ett omtag mitt i livet. Däribland återinförd behörighet till högskolan i alla gymnasiets yrkesprogram, och ekonomiskt stöd till kommuner som ordnar ett kunskapslyft via yrkesvux. Enbart i Stockholm har ungefär 100 miljoner slussats vidare till privata företag med uppdrag att ordna utbildningar.
Stockholms stad har i det här fallet låtit »leverantören», det vill säga företaget själv, utreda sina brister, och bedömt att »extra kontroller inte behövs«. Trots mängder av klagomål har skolan fått fortsätta ta in elever efter ett tillfälligt stopp på två månader. Tänk om motsvarande hade gällt för felparkerare.
Hur kan den blågröna majoriteten i huvudstadskommunen se så lättvindigt på sitt ansvar? Och borde inte CSN ompröva stöd till utbildningar som fuskar med betygen?
Skulle kommunen reagera lika lamt om det saknades noter, instrument och kunniga lärare på en högstatusskola som Kungsholmens gymnasieskola/Stockholms musikgymnasium?
Vem kan tänka sig läkarutbildningar utan kursböcker, lärare och möjlighet att möta patienter? Det skulle bli ett ramaskri. Men för undermålig utbildning till arbetaryrken verkar kommunen mest reagera med en uppgiven suck.
Också gymnasieskolans yrkesprogram far illa när kommunens långsiktiga utbildningsansvar krockar med friskolornas kortsiktiga vinstdrift visar en rapport från Arena idé. Friskolorna vill gärna ta sig an lönsamma smådelar men slippa de kostsamma yrkesutbildningarna för industri, skogsbruk och byggande. (Enligt dagens märkliga system måste kommunen då dessutom »kompensera« friskolorna med högre skolpeng ju mer deras egna kostnader ökar!)
Att regeringen nu vill stoppa den etableringsfrihet som missgynnar yrkesutbildningar som ger jobb och gynnar högskoleförberedande utbildningar som inte ger jobb är utmärkt.
Men samma sak måste också göras med den kommunala vuxenutbildningen.
En nations viktigaste tillgång är befolkningens kunskap. Men i Sveriges huvudstad sätter kommunen sitt varumärke på yrkesutbildningar som inte ägt rum.
Fuskbetygen riskerar att leda till fuskbyggen. Välfärdsvinsterna till stora välfärdsförluster. Utan yrkesutbildade arbetare blir det varken gröna jobb, nystart i industrin eller en trygg äldreomsorg.
En regering som vill ta kontroll över välfärden behöver också ta kontroll över utbildningar till dem som bygger landet.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
