ledare Idag går försöket att ställa USAs president Donald Trump inför riksrätt in i ett nytt skede. Nu kommer representanthusets förhör med olika inblandade att ske i full offentlighet och direktsändas i TV.

Fram till nu har utfrågningar skett i enrum.  Under den gångna veckan har dock mer än tusen sidor utskrifter av vad en handfull regeringstjänstemän hittills sagt publicerats. Protokollen ger en tämligen samstämmig och besvärande bild för Trump.
Presidenten har velat tvinga Ukrainas regering att leta fram tveksamheter om vad som kan bli hans huvudmotståndare i valet nästa år, demokraten Joe Biden och dennes son.  Tvångsmedlet har varit att Trump stoppat ett militärt stöd på motsvarande 3,9 miljarder kronor till Ukraina, som ju finns i en öppen konflikt med ryssarna om Krim sedan några år tillbaka.
Grundfrågan som riksrättsprocessen vill svara på är: Är det lagligt att blanda ihop inrikespolitiska egenintressen med känsliga säkerhetspolitiska arrangemang med en allierad?

Fram till nu har striden om riksrätten varit kollisionen mellan en oberäknelig president och frustrerade tjänstemän i regeringskansliet.

Hittills har Trump, bortsett från förolämpande beskrivningar av sina kritiker, haft svårt att hantera vad anklagelserna i sak handlar om.
Han och hans republikanska partivänner har kritiserat att representanthusets utfrågningar inte varit offentliga, fast nu duger inte det argumentet längre.
Presidenten har krävt att visselblåsarens identitet, han som inledningsvis avslöjade Vita Husets konstiga agerande i Ukraina, ska röjas. Men lagstiftningen skyddar hans anonymitet, det finns till och med republikaner som står upp för denna princip.
Kritiken att visselsblåsaren bara kom med andrahandsuppgifter håller inte längre. De gångna utfrågningarna av dem som faktiskt vara med visar att han varit rätt ute.

Fram till nu har mycket av striden om riksrätten varit kollisionen mellan en oberäknelig president och de ofta frustrerade tjänstemännen i regeringskansliet.
Dessa mår illa av att Trump kommer med osanningar, hyllar diktatorer, förolämpar allierade och river upp globala avtal som USA har nytta av. Några av tjänstemännen får en morgon läsa på twitter att de fått sparken. Det är inte så konstigt att det därför dyker upp böcker som försöker skildra kaoset i Vita Huset inifrån.
Ännu en sådan bok, A Warning, som publiceras i nästa vecka, beskriver presidenten som en 12-årig pojke som släpps lös att godtyckligt trycka på knapparna i kontrollrummet på en flygplats.
Ett annat sätt att beskriva konflikten är att den handlar om att ämbetsmannamoral om objektivitet, legalitet och likabehandling, ställs mot affärsmannen Trump, där politiken blir som en av hans firmor, där egenintresset att tjäna pengar alltid väger mer än allmänintresset.

Kärnan av Trumps väljare ogillar allt vad byråkrater i Washington heter och struntar förmodligen i sådant som ämbetsmannamoral.  Men man ska inte utesluta att de utfrågningar som nu ska ske i direktsänd TV kan blottlägga också för vanliga amerikaner att deras  intressen kan skadas av en president som vill stå över lagen.