Det är svårt att reda ut hur rut-jobb bidrar till integration. Det är också svårt att reda ut varför en s-företrädare ändå tvärsäkert förespråkar rut.
Förra året betalade staten ut 3,4 miljarder i rut-avdrag, en ökning med över 400 miljoner kronor jämfört med året innan. Är det väl använda pengar?
Det tycker i alla fall det socialdemokratiska oppositionslandstingsrådet Erika Ullberg och Stockholms handelskammares VD Maria Rankka. I lördagens DN efterfrågade de fler rut-jobb eftersom människor, till exempel nyanlända, »via dessa tjänster faktiskt får in en fot på den legala arbetsmarknaden«.
Men rut-avdragets effekt är inte helt lätt att reda ut.
Enligt Företagarna är rut »integrationsmotor«, och branschorganisationen Almega missar inte ett tillfälle att hålla med. Skattesubventionen har ju varit ett lyft för deras medlemsföretag. Men det är mer tveksamt om rut-avdraget har varit ett lyft för integrationen.
En rimlig definition av integration är att det är en process som gör att inflyttade svenskar på sikt närmar sig den infödda befolkningens inkomstnivå och levnadsvillkor.
Alla är överens om att ett jobb är avgörande för integrationen. Det borde vara lika självklart att olika jobb kan vara olika bra för människors integration.
En stor andel av de jobb som subventioneras med hjälp av rut-avdraget består av hemstädning. Flera rapporter beskriver fysiskt tunga jobb, som ofta ska utföras under tidspress. Hemstädare arbetar ibland i team, men ensamjobb är vanligast. Deltid och korta kontrakt är standard. Lönerna är låga.
Det handlar alltså om slitsamma, ensamma, osäkra och lågt betalda jobb. Dessutom är det jobb som nästan aldrig erbjuder det som – vid sidan av ett jobb – är mest avgörande för integrationen: möjligheter att lära sig svenska. Det finns inget fikabord att träffas kring.
Inom hemstädning finns det överhuvudtaget små möjligheter till kontakter, kompetensutveckling och karriär, och därmed små möjligheter att göra den resa mot den infödda befolkningens inkomster och livsvillkor som är kärnan i integrationen.
Mycket tyder även på att rut-avdraget lett inte bara till en ökad andel vita jobb inom städbranschen, men att de svarta jobben hängt med. Rut-avdraget fungerar som en fasad – med den större acceptans för städtjänster som rut-avdraget har bidragit till, kommer en större efterfrågan. En del av den efterfrågan möts med svartjobb. Svartjobben sätter press på löner och villkor även på de vita jobben, vilket inte heller det gynnar integrationen.
»Integrationsmotorn« hackar. Frågan är dessutom om den drar med sig särskilt många nyanlända över huvud taget. Enligt SCB var 2013 två tredjedelar av dem som arbetade inom ett rut-företag födda i Sverige. Bara drygt 17 procent av de anställda i ett rut-företag var födda i ett icke-europeiskt land. Hur många av dem som var nyanlända är det ingen som vet.
Ändå verkar Erika Ullberg tvärsäker på att det är bättre att använda skattepengar till svepande subventionering av städning i privatpersoners hem, än städning i, säg, operationssalar.
Också det är lite svårt att reda ut.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
