Den nya teknologins triumfer har ofta ett destruktivt fokus på konsumenter och företag. Som om vi inte vill låtsas om att leverans samma dag, lägsta pris och störst utbud möjliggörs av pressade arbetare. Därför krävs motstånd mot den nya tidens arbete.
Orden bubblar fram som ett evangelium, missionärerna är företagsledare ur teknologins avantgarde. Släpp det där med industri och klassamhälle, hörni. Internets framväxt, processorer med fördubblad kapacitet enligt Moores lag och Den Nya Ekonomin ska slita loss samhället från allt det gamla och unkna.
Det är sent nittiotal och den nya tidens mässa hörs överallt.
Riktigt så blev det inte. Teknikbubblor och börskrascher, liksom verkligheten, grusade de rosiga orden. Ojämlikheterna bestod, klassamhället kletade sig fast – och de ekonomiska relationerna människor emellan var förvånansvärt envisa.
I dag framstår tankefiguren om en ny ekonomisk realitet, frikopplad från strukturer och relationer, som både komisk och verklighetsfrånvänd. Ändå lever myterna vidare.
Uber, Foodora och nya tjänster för att distribuera arbete sägs skapa »mikroentreprenörer« och en ny typ av arbetsmarknad. Trots att relationen mellan arbetsgivare och anställd och konflikten mellan arbete och kapital består.
Nu tyder alltmer på att den globala handelsjätten Amazon står på tröskeln till att etablera sig i Sverige. Det kommer att få konsekvenser. Bolaget dominerar i dag den amerikanska onlinehandeln med närmare hälften av alla köp, enligt statistik från eMarketer. Vare sig du köper teknik, böcker eller kläder så flödar varorna genom Amazons tentakelliknande nätverk.
Hans poäng är att osäkra jobb och en riskfylld arbetsmarknad urholkar oss. Tömmer tillvaron på innehåll, drar isär samhället.
Stordriftsfördelar och oligopolställning ger Amazon makt över både producenter, konsumenter –och löntagare. Bolaget är nämligen ökänt för sin antifackliga linje – som nyligen bekräftades genom en läckt instruktionsvideo till chefer – och orimliga krav på anställda. Fackligt anslutna lagerarbetare i Tyskland har vid flera tillfällen tagit till stridsåtgärder mot bolaget.
Redan 1999, strax innan bubblan sprack, skrev sociologen Richard Sennett, i boken »The Corrosion of Character«, om den kortsiktiga, teknikrusiga kapitalismens effekter på människor och samhällen. Hans poäng är att osäkra jobb och en riskfylld arbetsmarknad urholkar oss. Tömmer tillvaron på innehåll, drar isär samhället.
Sennett skriver: »Osäkerheten är invävd i kapitalismens vardag. Instabilitet är medvetet normalt. Kanske är urholkningen av karaktären en oundviklig konsekvens [..] som löser upp band av förtroende och engagemang, liksom skiljer viljan från beteendet.«
Poängen är viktig. Den nya teknologins triumfer har ofta ett destruktivt fokus på företags- och konsumentperspektiv. Som om vi inte vill låtsas om löntagarna. I själva verket möjliggörs leverans samma dag, lägsta pris och störst utbud av pressade arbetare och minimala marginaler.
Målkonflikten är högst verklig. Just därför är det dags att vi skingrar förtrollningen och ser företag som Amazon för vad de faktiskt är: arbetsplatser med motstridiga intressen.
I slutändan är det människor som gör den där smidiga varukorgsikonen möjlig. För alldeles oavsett hur lätt det är att trollbindas av teknik och effektivitet så ska ett jobb utföras. Varor ska plockas ihop och packas. Leveranser ska bokas. Lastbilar ska köras.
Det är helt enkelt dags vi agerar efter insikten att då liksom nu krävs organisering för att möta destruktiv vinstjakt med krav på anständighet. Alldeles oavsett hur kapitalismens evangelium lyder just 2018.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
