Sofia Wallström, generaldirektör IVO och socialminister Lena Hallengren (S) under presskonferensen.

coronavård Efter larm om att coronasjuka på äldreboenden inte fick tillgång till medicinsk behandling, som till exempel syrgas, och inte fick träffa läkare, tillsatte IVO en granskning. Resultatet gör att IVO går vidare med en fördjupad granskning av 91 äldreboenden där brister konstaterats.

Inspektionen för vård och omsorg (IVO) presenterade i dag resultaten av en tillsyn av landets 1 700 äldreboenden, som gjorts för att granska om äldre coronasjuka har fått tillgång till rätt vård och behandling.

Tillsynen visar att 91 boenden har sådana brister att IVO nu kommer att gå vidare med en fördjupad granskning som bland annat kommer att bygga på journalgranskningar. Den fördjupade granskningen kommer att kompletteras med Lex Sarah– och Lex Maria-anmälningar som nu börjat komma in.

Dessutom visar IVO:s tillsyn att 70 procent av alla dödsfall i corona på äldreboenden har skett i bara 40 kommuner.

– Man kan alltså tolka det som att de här boendena haft svårast att dels begränsa smittspridningen, dels att ge vård och behandling till de äldre. Det här ska vi gå vidare med, sa IVO:s generaldirektör Sofia Wallström under en presskonferens som hölls tillsammans med socialminister Lena Hallengren (S).

Hon slår fast att det finns kommuner med hög allmän smittspridning som ändå har en låg dödlighet på äldreboendena.

– Det kan vara slumpmässiga faktorer men det är troligen också en fråga om skicklighet och kompetens, sa Sofia Wallström.

IVO:s tillsyn av äldreboenden kom till efter att medier rapporterat om flera fall där äldre inte fått tillgång till adekvat behandling, och där individuella bedömningar av läkare inte hade gjorts. Det riktades också kritik mot att syrgasbehandling, som kan fungera mot andnöd i samband med Covid-19, ofta inte finns att tillgå på äldreboenden, och att regionernas riktlinjer i många fall avråder från syrgasbehandling på boenden – vid behov ska patienten istället skickas till sjukhus.

Men IVO:s granskning nämner inte överhuvudtaget syrgas i det frågeformulär som använts.

– Vi har inte ställt speciella frågor om syrgas för att vi ser det som en del av vård och behandling man kan få ta del av. I en individuell bedömning ska ingå att se om man tror man kan tillgodose personens behov på äldreboendet eller om den ska vårdas på sjukhus, säger Anna-Karin Nyqvist, enhetschef på IVO som varit med och planerat för tillsynen.

Överhuvudtaget är detaljerna som redovisas från IVO:s tillsyn av 1 700 boenden få, jämfört med det mer detaljerade frågeformuläret som har använts. När det gäller vård och behandling har det dock inte ställts frågor på nivån vilken sorts medicinsk och palliativ vård som har genomförts. Istället hänvisar IVO till att en fördjupande granskning ska genomföras av de 91 äldreboenden, men även i viss utrstäckning av de 40 värst drabbade kommunerna.

Minst en tredjedel av kommunerna uppger att man inte haft möjlighet att fullt ut ge individuella bedömningar för äldre coronasjuka. För de 40 värst drabbade kommunerna är motsvarande siffra 40 procent.

– Det här får ju vi titta vidare på, sa Sofia Wallström.

Att alla äldre inte har fått en individuell bedömning stärks också av att flera regioner i början av pandemin hade som riktlinjer att inte göra individuella bedömningar, vilket berodde på en farhåga om att intensivvården skulle bli överbelastad. I hur stor utsträckning det här har drabbat äldre kan IVO dock inte svara på genom den här tillsynen.

– Där finns exempel på att man gick ut med instruktioner om att göra generella bedömningar om vårdbehov, vårdnivå och behandlingsbegränsningar för personer som bodde på de här särskilda äldreboendena, i vissa fall implementeras inte instruktionerna och i andra fall tog man bort de relativt snabbt. Men vi kan ändå konstatera att det förekom och där gick man alltså ganska långt i ett tidigt skede av pandemin, sa Sofia Wallström.

En individuell bedömning betyder inte alltid att en läkare faktiskt har träffat patienten.

– Det finns ju ingen garanti för att en på plats-bedömning alltid är bättre, utan här handlar det om att se till den enskildes behov: har den fått enskilde fått en bedömning utifrån de individuella förutsättningarna? Det kanske är digitalt, det kanske är på telefon. Det är en komplex bedömning där vi också behöver beakta på vilket sätt man känner patienten? Hade man förutsättningar att bedöma den på distans i de fall man har gjort det? Det här kräver en hel del analys, sa Sofia Wallström.

Socialminister Lena Hallengren tycker att det är för tidigt att dra slutsatser baserat på att vissa kommuner haft riktlinjer om att inte fatta individuella beslut, eftersom man inte vet i vilken utsträckning det gjorts.

– Man behöver gå vidare med det här för att förstå och veta mer: vad är systematik i detta? Vad är misstag, brister, vad skulle man kunna rätta till och med vilka medel för att inte göra samma misstag i höst, när vi definitivt kommer att ha fler, större eller mindre utbrott, säger Lena Hallengren.

Hon säger att i fall där patienten inte har fått en individuell bedömning behöver det granskas närmare.

– Då tror jag man måste gå till enskilda fall och till journalanteckningar och se: vad står det här? Gjordes den här bedömningen efter patientens enskilda förutsättningar eller inte? Det tror jag inte att man bara på lekmannanivå kan säga, utan där behöver man verkligen göra den granskningen.