Övriga landet bör lära och ta efter Nyköpings integrationsarbete, inte minst inom skolan. Här pratas det inte bara, det görs.
Politik är ju att vilja, men det är också vad man väljer att sedan göra med den viljan.
2011 bestämde sig Nyköpings kommun för att på sansat blocköverskridande sätt växla upp kommunens integrationsarbete. Man skulle nu gå från integrering till sammanhållning och man skulle sätta upp konkreta och mätbara mål för integrationsarbetet i kommunen. 2013 klubbades integrationsutskottets strategiförslag igenom och sedan dess har man konkret arbetat med sina mål. Det har gått bra, skriver Nyköpingspolitikerna på SvD Debatt.
Arbetet har delats upp i tre målområden: språket, försörjningen och delaktigheten i samhället. Självklart för att de hänger ihop. Utan språket uteblir jobbet. Utan språket och jobbet uteblir delaktigheten i samhället.
En del av Nyköpings strategi innebär att man ska möta upp målgruppen redan under etableringstiden. I samverkan med Arbetsförmedlingen ska man underlätta och bidra till en snabbare etablering. Praktikplatser och traineeanställningar ska till exempel erbjudas. Det låter bra som vilja, låt oss hoppas att det också görs.
På skolfronten har Nyköping vågat utmana de föreställningar som finns om hur man kan hantera skolvalets segregerande effekter, genom att helt enkelt se till att alla elever, även från kommunens ytterområden, samlas på en och samma plats. I stället för att ha fyra grundskolor, har man numera en i centrala Nyköping. Och i dag tar man välförtjänt emot kommunens integrationspris.
»Om människor som aldrig annars skulle träffas sammanförs under sådana här former vidgas förståelsen för andra kulturer och andra sätt tänka och värdera. Då får vi ett finare samhälle än vi hade innan«, säger skolans rektor Henrik Eriksson.
Det är vackra ord och fullt realiserbara, för skolungdomarna såväl som för deras föräldrar.
Nu föreslår Nyköpingspolitikerna att regeringen tar fram nationellt stöd till integrationsarbetet, med mätbara mål och konkreta åtgärder. Absolut, men problemet är inte att det saknas fint formulerade dokument, det saknas pengar.
Ta exempelvis språket, det kanske viktigaste av allt.
För drygt ett år sedan fattade regeringen beslut om att alla nyanlända i Sverige ska ha rätt till svenskundervisning från sin första dag i landet. Men bara en av tre asylsökande har fått ta del av satsningen »Svenska från dag ett« mellan januari och juni i år. Och de som tar del av satsningen får i snitt totalt 24 timmars undervisning, det vill säga cirka två timmar i månaden, berättade Ekot i somras. Det saknas helt enkelt pengar till mer, cirka 500 miljoner enligt Studieförbunden själva.
Det saknas ofta också politiskt mod för ett framgångsrikt integrationsarbete. Modet att våga pröva idéer som inte har prövats tidigare och modet att säga till den politiska motståndarsidan att nu gör vi det här ihop. Det modet borde fler kommuner än Nyköping visa upp att de har.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
